Bättre tankemässig förmåga
En avtagande tankemässig förmåga verkar vara en ofrånkomlig konsekvens med stigande ålder. Eftersom regelbunden fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan hos äldre bidrar detta sannolikt i sig till en stimulering av den tankemässiga förmågan. Regelbunden fysisk aktivitet är en av få icke-farmakalogiska metoder som kan kompensera för nedgången i tankemässig förmåga som ofta sker vid stigande ålder. Andra studier har bl.a. visat att fysiskt aktiva äldre generellt bearbetar tankemässig information effektivare än stillasittande jämnåriga.
Fysisk aktivitet ökar hjärnkapaciteten
Hjärnan är ett stort och livslångt byggprojekt. Genom hela livet bygger vi om och bygger till. Problemet är bara att vi med åren har ett nettotapp. Det tappet kan motion begränsa.
Brist på fysisk aktivitet har ett negativt inflytande å våra kognitiva funktioner. Det gäller alla – både barn, vuxna och seniorer. Fysisk inaktivitet kan bl.a. resultera i stress. Stress påverkar vår egen förmåga att koncentrera oss och lösa komplicerade uppgifterna.
Fysisk aktivitet ökar vår hjärnkapacitet = mer energi = större inlärningskapacitet.
Förbättrat humör
Fysiskt aktiva äldre verkar generellt ha ett bättre och mångsidigare humör i jämförelse med stillasittande jämnåriga. Den första översiktsartikeln som undersökte effekterna av fysisk aktivitet på humör drog slutsatsen att fysisk aktivitet leder till förbättrar och stabilare humör hos äldre. Enkätstudier från England visar även på att ett positivt humör är vanligare hos regelbundet fysiskt aktiva äldre än hos de med en mer stillasittande livsstil. Humörhöjande effekter ses för många aktivitetsformer, speciellt viktbärande aktiviteter.
Ökad livstilstillfredsställelse
Att etablera en fysiskt aktiv livsstil är en effektiv metod för att höja äldre personers tillfredsställelse med livet, med tanke på att aktiva äldre generellt rapporterar högre livstillfredsställelse jämfört med inaktiva äldre. Experimentella studier har visat på en ganska stark fördelaktig effekt av fysisk aktivitet (promenader, styrkeaktiviteter, stretching, flexibilitetsövningar) på livstillfredsställelse och deltagande i fysiska fritidssysselsättningar kan förutsäga bättre upplevd hälsa och bättre livstillfredsställelse.
Ökat självförtroende och självkänsla
Självkänsla - d.v.s. en övergripande bedömning en person gör om sig själv - är allmänt accepterat som viktigt för det upplevda välbefinnandet och en av faktorerna bakom livskvalitet. Självkänslan ökade markant hos äldre efter ett aktivitetsprogram (28). Precis som för yngre samhällsgrupper har ett starkt självförtroende och god självkänsla ofta direkt avgörande roller för etableringen av aktivitetsvanor hos äldre.
Träning gör tonåringar smartare
Tonåringar som konditionstränar blir smartare och får högre resultat på IQ-test. Det visar en studie av forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Genom att granska fysiska tester hos 1,2 miljoner värnpliktiga män födda mellan åren 1950 och 1976 har forskarna sett att just god kondition och inte muskelstyrka ger bättre resultat på IQ-testen. En förklaring kan vara att konditionsträning ökar hjärnans syreupptagningsförmåga. Forskarna har följt männen från mönstringen, som sker i 18-årsåldern, och fram till 2004. Studien som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS visar att bra flås gav högre resultat på IQ-testet. Tydligast syntes detta på männens logiska tänkande och deras språkförståelse.
Minskade depressionskänslor
Depression är den sjukdom som orsakar flest långa sjukhusvistelser förutom hjärt-kärlsjukdomar. Andelen äldre med depressionssymptom uppgår till mellan 15-25 % i USA och 10-15 % i Storbritannien medan svårare former av depression inte är lika vanliga.
Folkhälsostudier har bl.a. funnit ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och minskat antal depressioner och har även presenterat bevis för ett dos-respons samband. Även experimentella studier och andra större studier pekar på en ganska fördelaktig effekt genom att regelbunden fysisk aktivitet verkar minska mild och måttlig depression hos äldre individer.
Barn, rörelse och uppväxt
Barnen i det norska BBO-projektet (Barn-Bevegelse-Oppvekst) blev testade motoriskt med Körper-koordinations-test für Kinder och Allgemeiner Sportmotorischer Test. Resultaten visar starka indikationer på att dagens barn har en sämre motorisk kompetens än för några år sedan. De barn som var mest fysiskt aktiva var mer populära och hade fler vänner än de som var mindre fysiskt aktiva.
De motoriskt säkra eleverna i BBO-projektet hade också bättre självförtroende än de motoriskt osäkra eleverna och de hade dessutom bättre resultat på test i matematik och norska.
Fler fakta och argument
Ladda hem Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom (pdf)
Ladda hem Idrott och motion 60+ (pdf)