Hästö IF har lyckats med något de aldrig kunnat ana.
Som ett av femton mångfaldsprojekt, med speciellt stöd från Idrottslyftet, driver Hästö IF sin satsning för att få fler barn och ungdomar med utländsk bakgrund att börja med handboll. Den drivande i klubben är Kenneth ”Kea” Andersson.
- Vi ville nå fler, vi ville bli som fotbollen i avseende på mångfald, säger Kea om sitt projekt som fick bästa möjliga start.
Till projektet första träning kom över hundra barn i åldern 8-15 år. Genom att ha haft informationsmöten på skolor och informationsbroschyrer på fem språk hade Hästö IF lyckats nå ut till långt fler än de hade räknat med. De fyra ledare som var på plats den gången hade fullt sjå med att lära ut sin handboll. Och även om inte alla ungdomarna blev kvar var det ändå många som valde att fortsätta med handboll.
- Idag är det fortfarande 25 i den yngsta gruppen och ett fyrtiotal i den äldre, berättar Kea.
En av de som håller i träningen är Jasmin Arifagic, själv från Bosnien och spelare i allsvenskan, den näst högsta handbollsdivisionen i Sverige. Han har spelat handboll sedan 13-årsåldern och kände starkt att han ville hjälpa till att få fler barn med en bakgrund liknande hans egen att börja.
- Jag fick pappas stöd när jag började med handboll, men många ungar får inte det och det finns massor av talanger att upptäcka, säger Jasmin.
Genom att behandla alla med respekt och med mycket engagemang menar han att allt går. Själv är han 21 år gammal minns och väl hur det var i början när hans bror började spela och han själv hakade på. När Kea frågade honom om han ville leda en grupp så var svaret självklart.
- Jag ville verkligen ställa upp, och jag lär mig alltid något nytt av barnen, berättar han.
Projektet är bara två månader gammalt än så länge, och Kea har varit på Bosön och träffat andra mångfaldsprojekt och fått tips och råd om hur det bäst ska drivas för att få så många ungdomar som möjligt in i idrotten. Att nå ut till föräldrar och få dem engagerade kan vara en knäckfråga. Kea själv kommer att skjutsa barn mellan träningslokaler om det behövs.
- De nya får alla börja i nybörjargrupper och sedan fasas de in i den ordinarie verksamheten när de hänger med. Och det är mycket spel hela tiden, berättar han ivrigt.
Jasmin fyller i med att beskriva övningar, som skott och passningar. Men när allt kommer omkring är det matcherna som alla tycker är roligast.
- Mitt tips till andra ledare som ska få barn och ungdomar intresserade är att lyssna på vad de vill ha, att förstå ungdomarna, säger Jasmin.