RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott.
SOK:s kostrekommendationer för elitidrottare (pdf)
Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak.
Säkrare kosttillskott
Idrottsutövare som på medicinska grunder undantagsvis har behov av kosttillskott kan minska riskerna för doping genom att välja kontrollerade produkter. Av Läkemedelsverket registrerade naturläkemedel tillverkas med samma kvalitetskrav som läkemedel. Kosttillskott som saluförs på apotek bör ha köpts in efter viss kontroll. Kosttillskott intas dock alltid på egen risk.
Hög risk med "prestationshöjare"
Särskilt vill vi varna för kosttillskott som utlovar ökad vikt eller styrka. De återfinns ofta under rubriken "prestationshöjare" och det är huvudsakligen där vi hittar dopingklassade tillsatser. De senaste fallen rör sig från november 2009 där två produkter som såldes i Sverige visade sig innehålla dopingklassade substanser.
Läs mer om det här
Studier visar risken
Dopinglaboratoriet i Cologne i Tyskland undersökte 634 kosttillskott och det visade sig att cirka 15 procent av dessa innehöll dopingklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Studien börjar bli gammal nu men situationen är oförändrad. The World Anti-Doping Agency (WADA) varnar också för kosttillskott på samma grunder.
Läs en sammanfattning av studien (pdf)
I en amerikansk studie från HFL visade sig 25 % av kosttillskotten innehålla prohormoner. Det vill säga 16 av 52 analyserade tillskott.
Läs studien här (pdf)
Artiklar om kosttillskott