Vid halvårsskiftet 2011 tog Idrottslyftets första fyraårsperiod slut. Idrottsrörelsen har fått två miljarder kronor under perioden för att öppna idrottens dörrar för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Hur har pengarna använts? Har målen uppnåtts? Sex lärosäten och ett konsultföretag har haft uppdraget att följa upp arbetet och nu har de lämnat sina rapporter. Dessutom har ett antal forskare tittat på olika aspekter av barn- och ungdomsidrotten utifrån ett Idrottslyftsperspektiv.

Utvärderarna har haft ganska fria ramar för sitt arbete, något som lett till att rapporterna har använt skiftande metoder och haft olika inriktning. Men de har kommit fram till flera gemensamma slutsatser.

Både föreningar och förbund upplever Idrottslyftet som mycket positivt. Satsningen har gett dem möjligheter att utveckla och förnya barn- och ungdomsverksamheten. Många har sett ledarutbildning som en nyckel för att höja kvaliteten. En kvalitetshöjning som i sin tur leder till att fler väljer att stanna längre i föreningarna. Något som utvärderarna pekar på att de lyckats med.

– Vi vet att väldigt många har gjort ett mycket bra jobb för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten i sina förbund och föreningar. Idrottslyftets resurser har hjälpt till att frigöra den kraft och kreativitet som finns hos idrottsledarna, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

För att uppnå målet att öppna dörrarna för fler har föreningarna oftast förlitat sig till olika typer av prova på-aktiviteter. Utvärderarna menar att det här har funnits en oklarhet i vad målet betyder. Betyder det fler nya grupper som inte idrottar alls idag? Eller betyder det fler redan intresserade barn och ungdomar som ännu inte hittat sin idrott?

Kopplat till de frågorna pekar utvärderarna också på en oklarhet i kravet på ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det saknas, menar de, i stor utsträckning på både förbunds- och föreningsnivå. Med en större medvetenhet kring de frågorna kanske verksamheten kan utvecklas så att dörrarna upplevs som mer öppna.

– Just nu pågår diskussioner om hur vi ska utforma Idrottslyftet framöver. Självklart är utvärderingarna och de slutsatser som finns i dem en viktig utgångspunkt, säger Karin Mattsson Weijber.

– All barn- och ungdomsverksamhet ska utgå från idrottens gemensamma idéprogram Idrotten vill och ett barnrättsperspektiv. Idrottslyftet handlar om att utveckla verksamheten, att öppna dörrarna för fler och få fler att stanna längre. Det är, till skillnad från LOK-stödet, inte ett allmänt stöd till den ordinarie verksamheten. För att klargöra det behöver vi bli tydligare i ramarna så att alla strävar åt samma håll med målet att ytterligare förstärka jämställdheten, jämlikheten och mångfalden.


Läs Idrottslyftets utvärderingar och forskningrapporter

Mer om Idrottslyftet

För mer information kontakta

Lena Björk
Koordinator, Idrottslyftet
Riksidrottsförbundet
08-699 61 49