Hem / Antidopingarbetet / Organisation

Organisation

Antidopingarbetet inom idrotten är globalt organiserat vilket beskrivs ingående i WADA:s världsantidopingkod. Antidoping Sverige är utsedd att vara Nationell antidopingorganisation (NADO) i Sverige. Här förklaras hur det nationella arbetet organiseras och hur det hänger ihop med det internationella.

World Anti-Doping Agency (WADA)

Sedan 1999 leds och samordnas det internationella antidopingarbetet av WADA, en organisation som till lika delar består av företrädare för idrottsrörelsen och världens regeringar. WADA har utvecklat det globala regelverket "The World Anti-Doping Code" som vi kallar Världsantidopingkoden. WADA ansvarar även för dopinglistan, laboratoriernas utveckling och de satsar mycket på forskning. Man arbetar dessutom med att ta fram strategier för bland annat dopingkontroller, underrättelser, information och utbildning.

Antidoping Sverige

För att klara den nuvarande Världsantidopingkodens krav (från 2021) om "en från idrotten oberoende organisation" och för att stärka det svenska arbetet mot doping inom idrotten bildade Riksidrottsförbundet en stiftelse. Den heter Antidopingstiftelsen och är ägare av Antidoping Sverige AB. Den nationella antidopingorganisationens verksamheten bedrivs av Antidoping Sverige sedan den 1 januari 2021.

Några av Antidoping Sveriges uppgifter:

  • Genomföra kontrollprogrammet och styra utläggningen av dopingkontroller.
  • Utreda och samla in underrättelser om dopingbruk.
  • Ge kontrollservice till specialidrottsförbund och föreningar.
  • Ge kontrollservice till internationella idrottsförbund och arrangörer av internationella tävlingar i Sverige.
  • Införa nya och reviderade regler.
  • Övervaka, utreda och anmäla eventuella förseelser mot dopingreglerna. 
  • Utveckla kvalitet och säkerhet i antidopingarbetet.
  • Utreda och anmäla dopingförseelser.
  • Handlägga dispensärenden.
  • Utbilda dopingkontrollfunktionärer.
  • Erbjuda rådgivning, information och utbildning till idrottens organisationer.
  • Allmänt informera om antidopingfrågor.
  • Framställa och sprida informations- och utbildningsmateriel.
  • Samverka internationellt och nationellt med organisationer och myndigheter.

Mer om Antidoping Sverige går att läsa här. 

Styrelsen för Antidoping Sverige AB

Det svenska antidopingarbetet leds och koordineras av styrelsen för Antidoping Sverige, som utses av Antidopingstiftelsen och består av ordförande, vice ordförande och två till sju övriga ledamöter. Styrelsens ledamöter ska vara oberoende idrottsorganisationer som Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och Sveriges olympiska kommitté, vilket är ett krav i Världsantidopingkoden.

Några av styrelsens uppgifter:

  • Ansvara för att reglerna om doping efterlevs.
  • Utse en anmälningsnämd som anmäler förseelser enligt antidopingreglementet.
  • Utse en dispenskommitté som beslutar om ansökningar om medicinska dispenser.
  • Underrätta Riksidrottsstyrelsen om specialidrottsförbund inte uppfyller sina åligganden enligt RF:s stadgar.
  • Samarbeta med WADA i utredningar.
  • Utfärda anvisningar för antidopingverksamheten.
  • Fastställa verksamhetsmål för den nationella antidopingorganisationen.
  • Förvalta beviljade verksamhetsmedel.
  • Besluta om dopingkontrollprogram.
  • Främja information, utbildning och förebyggande arbete.
  • Främja antidopingforskning.


Dopingkontrollfunktionärer

För att utföra dopingkontroller har Antidoping Sverige idag 61 legitimerade dopingkontrollansvariga funktionärer (DKA) över hela Sverige. DKA är den person som leder utförandet av en dopingkontroll. Därutöver finns dopingkontrollantbiträden (DKB), som assisterar vid en dopingkontroll (idag 84 stycken DKB). Det är endast dessa legitimerade funktionärer som får utföra dopingkontroller på uppdrag av Antidoping Sverige. Läs mer om uppdraget som dopingkontrollfunktionär. 


Riksidrottsförbundet (RF)

RF är idrottsrörelsens samlade organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. Sedan 1980-talet fram till 2020 har RF även styrt och samordnat det svenska antidopingarbetet. När den globala Världsantidopingkoden infördes år 2004 var det naturligt att RF också blev utsedd att vara Sveriges Nationella Antidopingorganisation. Det som i Världsantidopingkoden benämns som NADO. De svenska dopingreglerna och antidopingarbetet styrs av de globala reglerna i koden. Sedan 1 januari 2021 är det Antidoping Sverige som tagit över som Sveriges nationella antidopingorganisation (NADO). Bestraffningsorganen Dopingnämnden och Riksidrottsnämnden finns kvar inom RF.

Läs mer om RF:s ansvar i antidopingarbetet och milstolpar i antidopingarbetet 1974-2020.

Dopingnämnden (DoN)

DoN är ett bestraffningsorgan inom RF för ärenden som gäller dopingförseelser. DoN består av ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter som väljs på RF-stämman.

Riksidrottsnämnden (RIN)

RIN prövar ärenden som högsta juridiska organ inom RF och enligt Idrottens antidopingreglemente och RF:s stadgar. När DoN förkunnat sin dom i ett bestraffningsärende kan det överklagas till RIN av den dömde eller av Antidoping Sverige. RIN är normalt sista instans efter att de förkunnat en dom, men det finns ändå möjlighet överklaga ytterligare en nivå, till den internationella skiljedomstolen CAS, Court Of Arbitration For Sport. CAS kan dock avvisa ärendet.

Riksidrottsstyrelsen (RS)

RF:s beslutande organ RS fastställer formellt föreskrifter som är kopplade till Idrottens antidopingreglementet. RS har rätt att mellan RF-stämmorna besluta om ändringar i reglementet. Alla sådana beslut ska i förekommande fall dessutom beslutas av styrelsen för Antidoping Sverige.

Distrikten

De 19 RF/SISU distrikten stödjer idrotter och föreningar i sina respektive distrikt med information, utbildning och rådgivning i antidopingfrågor. Distrikten bedriver opinionsbildning och samverkar lokalt och regionalt med olika organisationer och myndigheter. Distrikten bistår även Antidoping Sveriges i planeringen av förebyggande dopingkontroller på lägre tävlingsnivå och bland motionärer.

Specialidrottsförbunden (SF)

Upprättar antidopingprogram enligt RF:s stadgar. Programmet ska vägleda och initiera ett aktivt antidopingarbete inom förbundet och dess föreningar.

SF väljer ut idrottare som kan ingå i den nationella dopingkontrollpoolen och ser till att Antidoping Sverige får aktuella uppgifter om prioriterade idrottsutövare och föreningar. De som ingår i kontrollpoolen är skyldiga att vistelserapportera för att möjliggöra effektiva dopingkontroller.

SF rapporterar också om gemensamma läger, samlingar och förändringar i det nationella tävlingsprogrammet.

SF:s ansvar i antidopingarbetet beskrivs mer omfattande i dessa dokument:

Vägledning för SFs antidopingarbete

Råd och instruktioner för SFs antidopingprogram

Dopinglaboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Dopinglaboratoriet i Huddinge är ett av WADA:s ackrediterade laboratorium. Verksamheten kontrolleras varje år av WADA genom en omfattande testkörning (reackreditering) som ska vara godkänd för att få fortsatt status som officiellt dopinglaboratorium.

Laboratoriet har varit ackrediterat sedan 1985. Antidoping Sverige har ett avtal med dopinglaboratoriet om analyser av dopingprov inom idrotten.

Idrottsorganisationer och nationer tillsammans i det globala antidopingarbetet

Antidopingarbetet handlar om idrottsutövarnas rätt till en dopingfri idrott. I koden harmoniserar reglerna mellan olika internationella idrottsförbund (ISF), nationella antidopingorganisationer och olympiska och paralympiska kommittéer. I förlängningen handlar det även om en harmonisering mellan stater. Regeringar världen över har medverkat i framtagandet av koden liksom till att utarbeta internationella konventioner som stödjer idrottens arbete enligt denna kod. De gemensamma globala dopingreglerna stärker rättssäkerheten både för enskilda idrottsutövare och idrottsorganisationer.

Det är närmare 700 aktörer som är signatärer till Världsantidopingkoden och som därmed följer dessa globala regler och bidrar i antidopingarbetet. Med några få undantag är alla internationella specialidrottsförbund, nationella antidopingorganisationer, nationella olympiska kommittéer och paraolympiska kommittéer signatärer.

Dessutom har 192 nationer anslutit sig till UNESCO:s konvention mot doping inom sport. Alla dessa länders regeringar har därmed lovat att stödja och underlätta för idrotten att leva upp till kraven och reglerna i Världsantidopingkoden.