Hem / Utbildning & Fakta / Kosttillskott

Kosttillskott

Svensk Antidoping avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Ett antal svenska idrottsutövare har de senaste tio åren lämnat positiva dopingprov som är kopplade till bruk av kosttillskott. Många kosttillskott på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser.

Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak. 

Kosttillskott kan innehålla dopingklassade substanser

De senaste tio åren har alltför många idrottsutövare lämnat positiva dopingprov som följd av intag av kosttillskott som innehållit dopingklassade substanser.

I många av dopingfallen har den dopingklassade substansen inte funnits med i innehållsdeklarationen på kosttillskottet. Produkten har varit kontaminerad eller så har tillverkaren medvetet utelämnat den informationen. Det rör sig vanligtvis om någon form av stimulantia eller anabola steroider. På senare tid har den förbjudna beta-2-agonisten higenamin också förekommit i dopingärenden kopplade till kosttillskott. Vanligen är koncentrationen av förbjudna substanser låg i sådana föroreningar, men de spåras ändå vid den numera mycket känsliga analysen av dopingprov.

Vid andra tillfällen har utövare använt kosttillskott som innehåller dopingklassad substans som är deklarerad på burken. Det kan bero på att utövaren inte är påläst och därmed inte förstår att substansen finns på dopinglistan, eller att den förbjudna substansen är skriven med ett annat namn än det som anges i dopinglistan. Flertalet av den här typen av dopingfall kan kopplas till användning av tillskott i pulverform som innehållit metylhexanamin som är en stimulantia som är förbjuden att använda i samband med tävling. Ofta finns metylhexanamin i produktens innehållsdeklaration, men den skrivs med andra namn som geranium, 1,3-dimetylamylamin eller pentylamin. Det används 18 olika namn på substansen metylhexanamin i kosttillskottsindustrin, vilket gör det svårt att jämföra innehållsdeklarationen med dopinglistan.

Under de senaste åren har designersteroider och selektiva androgenreceptormodulatorer (SARM) sålts som kosttillskott i ett antal länder, inkluderat Sverige, trots att de är läkemedel eller substanser som fortfarande undergår kliniska prövningar och därmed är förbjudna att saluföra. Dessa substanser är dopingklassade och förbjudna vid både träning och tävling.

Det är oftast i kosttillskott som marknadsförs med prestationshöjande effekt vi hittar dopingklassade substanser. Vi varnar därför särskilt för kosttillskott som utlovar någon av följande effekter:

  • ökad muskeltillväxt och styrka
  • ökat fettförbränning och snabb viktminskning
  • uppiggande eller hormonreglerande.

Alltid på egen risk 

Enligt svensk lag är tillverkare och distributörer av kosttillskott ansvariga för att själva kontrollera att de följer alla tillämpliga lagar och regler. Denna egenkontroll tas inte alla gånger på så stort allvar och kan därför vara medvetet eller omedvetet bristfällig. Det finns ingen organiserad oberoende kontroll av kosttillskottsbranschens egenkontroll. Det finns dock enskilda kommuner som inom sin livsmedelskontroll gör sällsynta insatser. Kontrollen av tillverkning och produktinnehåll är därför oftast okänd vare sig det gäller kosttillskott som saluförs på internet, i butik eller på apotek. Det innebär att man aldrig kan vara helt säker på vad produkterna innehåller. Kosttillskott brukas därför alltid på egen risk. 

All användning av kosttillskott och eventuellt intag av förbjudna substanser genom kosttillskott är utövarens ansvar. I Världsantidopingkoden står det att idrottsutövaren har ett "strikt ansvar". Det innebär att när en idrottare lämnat ett positivt dopingprov så ställs utövaren själv ansvarig för de dopingklassade substanser som hittats. Oavsett om dopingsubstanserna kommer från mediciner eller kosttillskott så riskerar utövare alltid att bestraffas.

Idrottsutövare som på medicinska grunder undantagsvis har behov av kosttillskott kan minska riskerna för doping genom att välja produkter enligt rekommendationer från sin läkare eller dietist. 

Svensk Antidoping godkänner inte kosttillskott

Flera kosttillskottsproducenter har hävdat att antidopingorganisationer eller WADA-ackrediterade dopinglaboratorier har godkänt deras kosttillskott vilket givetvis inte är sant. Vare sig WADA eller Svensk Antidoping godkänner eller rekommenderar några kosttillskott. Av WADA ackrediterade laboratorier är dessutom förbjudna att utföra analyser på kosttillskott om de inte är kopplade direkt till pågående dopingutredningar.

Svensk Antidoping varnar för dessa namngivna kosttillskott 

Vi har vid upprepade tillfällen gått ut och varnat för enskilda kosttillskott som kan orsaka positiva dopingprov. Här följer en sammanställning av vilka produkter som förekommit i svenska dopingärenden. Samma eller snarlika produktnamn finns fortfarande på marknaden. I en del fall har tillverkare ersatt de dopingklassade substanserna med andra snarlika substanser. I flera fall har ersättningssubstansen också visat sig vara dopingklassad.

Det finns risk att nedanstående eller liknande produkter kan innehålla dopingklassade och hälsovådliga substanser. Ytterligare många liknande dopingfall på internationell nivå är orsaken till att SOK, IOK, WADA och många andra idrottsorganisationer och antidopingorganisationer också avråder från bruk av den här typen av produkter. 
 

År 

Produkt 

Dopingklassad substans 

2017 

Extreme Burner 

Higenamin 

2017 

Aldrig Vila PWO 

Higenamin 

2015 

The Butcher 

Metylhexanamin 

2014 

Rage Insanity 

Beta-metylfenetylamin 

2014 

FuckedUp 

Diklormetyltestosteron 

2014 

Craze 

Diklormetyltestosteron 

2014 

Jack3d 

Diklormetyltestosteron 

2013 

Jack3d 

Metylhexanamin 

2013 

Red Stack, Craze, Jack3d 

Androstatriendion 

2013 

JackedXX 

Tuaminoheptan 

2012 

Anabolic Beast 

Metylhexanamin 

2012 

Insane 

Metylhexanamin 

2012 

Jack3d 

Metylhexanamin 

2012 

JackedXX 

Metylhexanamin 

2012 

Kreatin 

Androstatriendion 

2012 

Neurocore 

Metylhexanamin 

2012 

Oxy Elite Pro 

Metylhexanamin 

2012 

Extreme Rage 

Metylhexanamin 

2011 

NovedexXT          

Androstatriendion 

2011 

Crack, Jack3d       

Metylhexanamin                             

2011 

Black Burn            

Metylhexanamin 

2011 

Hyperdrive 3.0+    

Oxilofrin 

2009 

Djungle Warfare    

Metyltestosteron                          

2009 

Vyo Tech Viraloid  

Androstendion, Androstadiendion  

 

Tillsyn av kosttillskott i Sverige

Kosttillskott omfattas inte av samma strikta krav för dokumentation av innehåll, effekt, biverkningar och interaktioner som läkemedel. Livsmedelsverket är Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet på livsmedelsområdet men utövar ytterst begränsad kontroll av kosttillskott. I Sverige är varje enskild kommun ansvarig för tillsynen av kosttillskott. Det innebär i praktiken att det i flertalet kommuner inte alls förekommer kontroll av kosttillskott medan några kommuner periodvis genomför vissa insatser. Varje kommun kan endast besluta om saluförbud för produkter i den egna kommunen. Ett tips är att kolla med din egen kommun om de utövar någon tillsyn av kosttillskott. 

RF och Svensk Antidoping har föreslagit flera åtgärder som skulle förbättra förutsättningarna för tillsynen av kosttillskott och minska riskerna för doping via kosttillskott. Förslaget har presenterats för ansvariga politiker och myndigheter. Läs förslaget här.

Läs gärna Livsmedelsverkets information om kosttillskott här. 

Vad är kosttillskott?

Kosttillskott är koncentrerade källor till näringsämnen, såsom vitaminer, eller annat ämne som har en näringsmässig eller fysiologisk verkan. Kosttillskott är livsmedel som är avsett att komplettera kosten.

Det finns flera olika sätt att gruppera kosttillskott där kanske Riksidrottsförbundets indelning är den som är enklast att förstå om man sysslar med idrott.   

”RF:s kostpolicy” delas kosttillskott in i tre huvudgrupper.  
 
1. Energitillskott som innehåller kolhydrater och protein 

Energitillskott är produkter avsedda för användning före, under och efter träning. Några av dessa produkter innehåller enbart kolhydrater och elektrolyter och används under träning så att träningsintensiteten kan bibehållas när glykogendepåerna dräneras, blodsockernivån faller och vätskebalansen störs. Exempel är sportdrycker, energibars och -gels. Andra produkter används strax efter långa och hårda träningspass för att främja kroppens återhämtningsprocesser genom att fylla på de tappade glykogendepåerna och stimulera proteinsyntesen. Exempel är återhämtningsshake och -bar innehållande kolhydrat och protein.

2. Vitaminer och mineraler 

Tillskott av vitaminer och mineraler används för att möta det dagliga näringsbehovet eller för att behandla brister. Vissa av dessa kosttillskott innehåller näringsämnen i samma mängd som det rekommenderade dagliga intaget i de nordiska näringsrekommendationerna. Exempel är multivitaminer som innehåller den rekommenderade dagliga dosen av de viktigaste vitaminerna. Dessa kosttillskott används som ett tillägg till kosten när kosten av någon anledning inte ger tillräckligt med näringsämnen.

Kosttillskott som används vid behandling av näringsbrist har en högre dos och innehåller vanligtvis bara en enda vitamin eller mineral. Ett exempel är järntillskott med 100 mg järn som ordineras vid konstaterad järnbrist och järnbristanemi.

Tillskott av vitaminer och mineraler är sällan nödvändigt men kan komma ifråga om det finns konstaterad näringsbrist och/eller otillräckligt dietintag. De bör endast användas i samråd med läkare eller dietist då felaktig användning kan leda till överdosering av vitaminer och mineraler med negativa hälsoeffekter och obalans i näringsstatus.

3. Ergogena tillskott, så kallade prestationshöjande kosttillskott 

Ergogena tillskott ger eller marknadsförs att ge prestationshöjande effekt. Tillskotten innehåller näringsämnen eller andra komponenter som finns i mat, men i större mängder än vad vi kan få genom mat och dryck. Exempel är koffeinpiller och kreatintillskott. Den prestationshöjande effekten kan vara en kortlivad stimulerande effekt av ett ämne som koffein. Det kan också vara en långvarig effekt av ett ämne som ackumuleras i kroppen över tid och ökar träningseffekten.

Ergogena tillskott är den grupp som innebär störst risker både vad det gäller doping och hälsorisker. Det är den här typen av kosttillskott som Svensk Antidopings varningar gäller i första hand. 

Kosttillskott kan ha effekt på prestationen

Prestationshöjande kosttillskott används i träningsmiljöer och inom idrotten. Det finns flera tusen olika tillskott med påstådda prestationshöjande effekter på marknaden, men bara några av dessa är vetenskapligt dokumenterade. Internationella Olympiska Kommittén har publicerat flera rapporter om kosttillskott och i mars 2018 kom ”IOC concensus statement: dietary supplements and the high-performance athlete”. Där pekar man ut fem substanser där det finns vetenskaplig evidens att dessa i vissa situationer kan ha positiv effekt på prestationen. Substanserna är beta-alanin, bikarbonat, koffein, kreatin och nitrater i rödbetsjuice. Tillskott med dessa substanser kan alltså öka prestationen för vissa idrottare i vissa sporter och övningar, men bara om de används rätt och om utövaren fysiologiskt responderar på användningen.

Riksidrottsförbundet och Svensk Antidoping har gått ut med ett tydligt budskap att kosttillskott inte behövs för friska idrottare som äter fullvärdig kost. Detta har kritiserats av kosttillskottbranschen och av dess företrädare som ofta pekar ut några av de fem nämnda substanserna som ett exempel på att vi skulle ha fel eller till och med fara med osanning. Vi har aldrig förnekat att dessa substanser i vissa situationer hos vissa individer kan förbättra prestationen. Vi måste fortfarande varna för prestationshöjande kosttillskott eftersom det är denna grupp av kosttillskott som har högst risk att vara spetsade eller kontaminerade med dopingklassade substanser. Problemet är att den som köper kosttillskott aldrig kan veta vilka produkter som är kontaminerade eller spetsade. Det är därför alltid ett risktagande kopplat till användande av kosttillskott. Det är bakgrunden till att RF och Svensk Antidoping varnar generellt och avråder från bruk av kosttillskott. 

Det finns också andra skäl att vara försiktig med användningen av tillskott med de fem ovannämnda ämnena även om de kan öka idrottsprestationer. Vissa idrottare kan ha hälsokontraindikationer för användningen av sådana ämnen och det kan vara okänt för idrottaren. Exempelvis varnas personer med hjärtrytmstörningar för att inta koffein under träning eftersom kombinationen av hög intensitet, hög hjärtfrekvens och höga doser koffein kan utgöra hälsorisk. Flera av de ergogena substanserna kan orsaka mindre biverkningar, vilket innebär att prestationen för idrottaren totalt sett minskas. Om dessa kosttillskott används felaktigt och i för höga doser kan de orsaka allvarliga biverkningar och i värsta fall orsaka hälsorisker. Det är bakgrunden till att man i IOC:s konsensusrapport påpekar att eventuell supplementering av de fem tillskotten ska ske under vägledning, och att vägledning bör endast ges av kunnig personal. 

En sista viktig punkt är att effekten av ergogena substanser är minimal jämfört med alla andra faktorer som påverkar idrottsprestationer. De avgörande förutsättningarna för bra prestation är tillräcklig och lämplig träning, frånvaro av sjukdom och skador, tillräckligt med vila, bra återhämtningsrutiner och en varierad och hälsosam kost.

Studier visar dopingrisk vid kosttillskott

En sammanställning av flera internationella studier visade år 2017 att 12 till 58 procent av kosttillskott som riktar sig till personer som tränar eller idrottar innehåller dopingklassade substanser. En stor del av kosttillskotten var kontaminerade, det vill säga att de dopingklassade substanserna inte var deklarerade i produkternas innehållsförteckning.

I en studie av kosttillskott på den amerikanska marknaden visade HFL år 2007 att 25 procent av högrisk-kosttillskott var kontaminerade med icke-deklarerade prohormoner (omvandlas till anabola steroider) och 11 procent var kontaminerade med stimulantia. Den nederländska antidopingorganisationen undersökte förekomsten av kontaminerade kosttillskott i en mängd olika högrisk-kosttillskott år 2014. De hittade dopingklassade substanser i 38 procent av 66 kosttillskott som såldes på nederländska webbsajter. I fem procent av produkterna fanns det dopingmedel i en sådan hög koncentration att det kunde utgöra allvarliga hälsorisker.

En norsk studie publicerad 2019 undersökte 93 produkter som marknadsfördes som energigivande, muskelbyggande och/eller fettförbrännande. 21 produkter (23 procent) av de 93 analyserade produkterna innehöll dopingmedel, läkemedel och/eller för höga halter koffein. Det fanns dopingklassade substanser i 8 produkter (9 procent) av de 93 kosttillskotten. Alla kosttillskott som man fann dopingklassade substanser i köptes från en svensk nätbutik och alla var producerade av företag från USA.

En studie i Malmö år 2010 visade att 78 procent av kosttillskotten var felmärkta. Endast 14 av 85 undersökta kosttillskott bedömdes utan anmärkning. 21 av preparaten borde ha varit läkemedelsklassade och därmed förbjudna att saluföra. 

Livsmedelsverket fann allvarliga brister när man granskade 43 kosttillskott år 2011. Bara två av 43 förpackningstexter uppfyllde märkningskraven. I 30 av 43 produkter ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Åtta av produkterna skulle kunna klassificeras som läkemedel. 

Kosttillskott kan utgöra hälsorisk

Förutom att resultera i positivt dopingtest kan kosttillskott med dopingklassade substanser utgöra allvarliga hälsorisker. Det finns flera rapporterade fall av död, hjärtstillestånd, hjärtinfarkt och hjärnblödning vid användning av kosttillskott med metylhexanamin. Higenamin stimulerar beta-1 receptorer i hjärtat och utgör en risk för biverkningar som snabba och oregelbundna hjärtslag. Risken är högst när sådana kosttillskott används i kombination med andra kosttillskott, droger eller mediciner, men de kan även vara farliga att använda var för sig.

Som nämns ovan visar flera studier att kosttillskott innehåller substanser som gör att de borde klassificeras som läkemedel. I den norska studien från 2019 upptäcktes de stimulerande substanserna synefrin och yohimbine som är förbjudna i Norge. Båda synefrin och yohimbine kan orsaka hälsorisker var för sig, och de kan orsaka allvarliga biverkningar om de kombineras med andra kosttillskott eller läkemedel.

Tillåtna substanser i kosttillskott kan också utgöra hälsorisker om de finns i olagligt höga doser eller konsumeras i stora mängder. Livsmedelsverket varnar för högt intag av koffein hos både vuxna och ungdomar. Även om toleransen för koffein varierar individuellt, kan höga intag orsaka biverkningar som hjärtklappning, huvudvärk, rastlöshet, nervositet och muskeltremor. Både vuxna och ungdomar riskerar att få för höga koffeindoser när de konsumerar energidrycker. Särskilt problematiskt är det med bruk av koffeinpiller eftersom de i pillerform ökar risken för överdosering och skadliga effekter.

Artiklar och filmer om kosttillskott