Hem / RF arbetar med / Elitidrott / Elitidrott på gymnasiet / Förslag på nytt idrottsgymnasiesystem

Förslag på nytt idrottsgymnasiesystem

Utbildningsdepartementet har sedan i september 2019 genomfört en utredning av de gymnasiala idrottsutbildningarna RIG och NIU. Anledningen är den hemställan Skolverket tidigare skickat in för att belysa ett flertal brister i systemet, bland annat i fråga om likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna. Utredningen lämnade en så kallad promemoria i mitten av juli, vilken nu är ute på remiss hos berörda parter – idrotten, huvudmän, Skolverket med flera. Senast den 15 november vill departementet ha in synpunkter på förslaget.

Läs promemorian i sin helhet

Utredningens förslag i korthet

  1. De två idrottsgymnasievarianterna RIG och NIU ersätta med ett nytt idrottsgymnasiesystem där alla elever ges möjlighet till riksrekrytering och inackorderingsbidrag. Ämnet specialidrott ska enbart få ges till elever inom det nya systemet.
  2. Skolverket föreslås svara för att pröva ansökningar om att få anordna gymnasial utbildning med specialidrott. För att få ett godkännande ska det finnas ett nationellt intresse av utbildningen för att tillgodose elitidrottens krav och behovet av att elever kan kombinera gymnasial utbildning med elitidrott. Den idrottsliga miljön ska vara av god kvalitet och det ska finnas förutsättningar för ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund. Innan Skolverket fattar beslut ska myndigheten inhämta ett yttrande från Riksidrottsförbundet (RF) med förslag om var utbildningen ska få anordnas och om antal platser. RF:s yttrande ska inkludera ett yttrande från det specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Beslutet om att få anordna utbildningarna ska gälla för fyra antagningsomgångar.
  3. Vidare föreslår utredningen att staten och kommunerna ska dela på kostnaden för utbildningen. Statens del av kostnaderna föreslås fördelas av RF och elevernas hemkommuner föreslås stå för programkostnaden och den del av merkostnaden för specialidrott som inte täcks av statsbidrag. Merkostnaden för specialidrott föreslås fastställas av Skolverket i en riksprislista.
  4. Elever eller elevernas vårdnadshavare föreslås bekosta den individuella utrustning eller liknande som behövs för att utöva elitidrotten då det bedöms orimligt att huvudmännen med skattemedel ska stå för sådan utrustning. Det föreslås dock ett undantag som innebär att huvudmannen ska stå för kostnaden när en elev eller dennes vårdnadshavare av ekonomiska skäl inte kan svara för kostnaden.
  5. Skolverket föreslås få i uppdrag att se över innehållet i kurserna specialisering 1 och 2 inom ämnet idrott och hälsa så att de anpassas till att enbart avse utveckling inom en vald idrott dvs. ha ett innehåll som är mer prestationsinriktat än idag för att ge möjlighet till lokala lösningar.
  6. Utöver sedvanliga urvalsregler införs kompletterande urvalsregler som innebär att vid urval ska hänsyn tas till den elitnivå som den sökande uppnått i sin ålderskategori i den aktuella specialidrotten. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Om idrotten bedrivs könsuppdelat ska en sökande enbart jämföras med andra sökande av samma kön.
  7. Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm föreslås få i uppdrag att utveckla metoder för hur befintliga lärare i specialidrott som saknar legitimation och behörighet kan få tidigare kunskaper och erfarenheter validerade. Utredningen menar vidare att befintliga lärare i samband med en sådan validering också bör ges möjlighet till den kompletterande utbildning som behövs för att nå en lärarexamen. Regeringen föreslås överväga ytterligare åtgärder för att tillgodose behovet av lärare i specialidrott i samband med andra åtgärder för att minska lärarbristen även i andra ämnen.
  8. Utredningen föreslår även att entreprenadbestämmelserna i skollagen ska kvarstå oförändrade vilket innebär att en huvudman inte ska kunna lämna över undervisningen i specialidrott till någon annan.
  9. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och huvudmän kan ansöka i början av 2023. Skolverket föreslås kunna fatta beslut senast den 1 september 2023 och de första eleverna föreslås kunna börja hösten 2024. Under en övergångsperiod behöver elever fortsatt kunna antas till riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Äldre bestämmelser ska därför fortsatt gälla för denna elevgrupp till dess de gått klart sin utbildning.

Leveransadress:

Östgötagatan 98 D
116 64 Stockholm för företagspaket och transporter