Hem / RF arbetar med / Intressepolitik / Idrottsrörelsens arbete inför valet 2022

Idrottsrörelsens arbete inför valet 2022

I september 2022 är det val till riksdag, region och kommun – val som alla påverkar idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen vill ha tydliga svar under valrörelsen vad partierna är beredda att göra för att behålla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet.

Prioriterade frågor för idrotten inför valet 2022

1. Förstärkt bidrag till idrottsrörelsen för att hantera följdverkningarna av corona

Riksidrottsförbundet anser att det kommer ta lång tid för idrottsrörelsen att återhämta sig efter coronakrisen och skapa kraft framåt. Ett återstartsarbete behöver långsiktigt stöd och därför har Riksidrottsförbundet framfört ett behov på återstartsstöd med 300 miljoner kronor per år för 2023–2025.

2. Fler och bättre idrottsanläggningar och idrottsmiljöer

Sverige har för få idrottsanläggningar, bygger inte nya i tillräcklig takt och det finns ett stort renoveringsbehov i det befintliga beståndet. Tillgången och avståndet till en idrottsanläggning påverkar i hög grad hur mycket barn, unga och vuxna idrottar. Vi ser ökande hälsoklyftor, växande segregation och ett samhälle som glider isär. I ett socialt hållbart samhälle, där stadsutveckling är mer än bara boende, kan idrottsrörelsen vara en kraft. Riksidrottsförbundet vill att

  • idrott läggs till i plan-och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning
  • staten inrättar en funktion för anläggningsutveckling som både ger ekonomiskt stöd och bidrar till nyskapande utvecklingsprocesser genom kunskapsuppbyggnad med inriktning på anläggningar som används av invånarna på deras fritid (inte eventarenor)
  • Boverket inkluderar idrott i sin vägledning till kommunerna.

Idrotten ger samhällsnytta

Svensk idrott har historiskt spelat och kommer att spela en viktig roll i det svenska samhällsbygget och för folkhälsan.

Det är glädjen och gemenskapen i gruppen eller laget, utmaningen och nerven i tävlingen och känslan att spränga sina gränser som gör att idrott engagerar så många. Glädje, gemenskap och stolthet växer även med framgångar för våra elitidrottare. Ur kraften i vår kärnverksamhet idrott kommer en massa samhällsnytta. 

Vikten av idrott och gemenskap för att må bra har under coronapandemin blivit extra tydlig. Idrotten kan göra skillnad och vara en väg framåt för ungdomar som idag saknar tro på sin framtid. En aktiv idrott skapar nya positiva och ljusa mötesplatser och ju fler som deltar desto bättre mår vårt samhälle.

För att idrottsrörelsen fortsatt ska vara en stark samhällskraft, eller till och med bli en ännu starkare sådan, behöver vi bra förutsättningar. Pandemin har skakat om idrottens struktur. Föreningarna står inte lika starka längre. Det krävs ett långsiktigt arbete för att återrekrytera, rekrytera och behålla medlemmar i idrottsföreningen.

  • Därför behövs ett långsiktigt ekonomiskt stöd för återstart av idrotten.
  • Föreningarna behöver också någonstans att vara. Sverige har för få planer, hallar och andra idrottsplatser. Det finns även ett stort renoveringsbehov bland de anläggningar som finns.