Det händer att jämställdhet och jämlikhet förväxlas. Skillnaden är att jämställdhet enbart rör relationen kvinnor och män. Att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet.

Idrottsrörelsen fattade redan 1989 beslut om en jämställdhetsplan, vilken innehöll mål om könsfördelning i idrottens olika organ. Jämställdhetsmålen angav att i beslutande och rådgivande organ skulle kvinnor och män skulle vara representerade med minst 40 procent. Valberedningarna skulle bestå av lika antal män och kvinnor. Frågan om en jämställd representation har alltså varit viktig för idrotten under flera decennier. Inte minst för att representation utgör en viktig del i idrottsrörelsens demokratiska uppbyggnad.

Efter positiv utveckling under flera decennier visar statistiken på viss stagnation avseende fördelningen mellan män och kvinnor. Riksidrottsstyrelsen (RS) ansåg att en förstärkning av jämställdhetsarbetet i form av en formell reglering var nödvändigt för att åstadkomma förändring.

Vid RF-stämman 2017 beslutades så om en ändring av stadgarna, där könssammansättningen i specialidrottsförbunden (SF) skulle regleras. Ett beslut i linje med den plan för idrottsrörelsens strategiska arbete, där jämställdhet utpekas som ett särskilt viktigt område. 

Att i stadgar reglera hur könssammansättningen i beslutande organ ska se ut är inget nytt inom idrotten. Vid Riksidrottsförbundets (RF) stämma 1995 infördes reglering i stadgarna gällande könssammansättningen i alla Riksidrottsförbundets organ.

RF-stämman beslutade i maj 2017 om en ändring av RF:s stadgar som reglerar könssammansättningen i SF:s styrelser och valberedningar.

Från och med den 1 juni 2021 gäller denna reglering:

"SF ska i sina stadgar föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män, att ettdera könet ska vara representerat med minst 40 procent av övriga ledamöter i styrelser, och med hälften av övriga ledamöter i valberedningar samt att i normalstadgar för SDF föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män."

Läs mer om vad regleringen innebär här

För dig som vill fördjupa dig har Riksidrottsförbundet samlat in statistik och tagit fram forskningsrapporter som rör jämställd idrott. Du kan också hitta en del andra rapporter och forskning här som rör jämställdhet och idrott.

Lite förenklat hänger det samman med två saker. Dels är idrotten en spegelbild av samhället och den ojämställdhet och maktförhållanden mellan kvinnor och män som är där, dels hänger det samman med idrottens historia. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste jobba dels utifrån samhällsperspektivet, dels utifrån vår egen historia.

En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att i första hand premiera den ena halvan av befolkningen. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter, talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer.

Ser vi tillbaka hundra år, femtio år, tjugo år, så har mycket hänt för jämställdheten såväl i samhället som inom idrotten Antalet aktiva flickor och kvinnor har ökat, kvinnornas representation i beslutande organ har ökat, fördelning av resurser har blivit mer rättvis, kvinnor har stora framgångar inom många idrotter. Det sker en utveckling, Men fortfarande är det mycket kvar. Varken samhället i stort eller idrotten är jämställt.