Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa
Sidan uppdaterades: 25 augusti 2023
Om vi rör oss mer mår vi bättre. Vi minskar risken att insjukna i folkhälsosjukdomar, att drabbas av demens och att dö i förtid. Fysisk aktivitet minskar även ångest och stress.
Idrottare har bättre hälsa än personer som inte idrottar eftersom de är fysiskt och mentalt rustade för utmaningar inom idrotten, förmågor som i många fall kan överföras till andra delar av livet. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre. Den största hälsovinsten är hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt. Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet har bland annat visat sig ha positiva effekter för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.
Styrketräning motverkar muskelförtvining och benskörhet hos äldre. Det förebygger även övervikt, förbättrar kognitiv förmåga om den genomförs tillsammans med konditionsträning, och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Effekter på psykisk hälsa
Psykisk ohälsa drabbar miljontals människor världen över varje år. Det handlar om mer eller mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress eller sömnbesvär.
Rörelse och träning har betydande positiva effekter för att förhindra eller lindra depressiva symptom. Regelbunden fysisk aktivitet har även en antidepressiv effekt hos personer med neurologiska sjukdomar. Träningen förbättrar livskvalitet och stresshantering, stärker självuppfattning och social kompetens. Dessutom minskar fysisk aktivitet oro hos personer som lider av oro- och stressrelaterad sjukdom.
I forskningen undersöks oftast effekten av konditionsinriktad fysisk aktivitet. Enbart muskelstärkande fysisk träning förbättrar dock också en rad mentala förmågor, som koncentration och förmågan att planera.
Hälsoeffekter för barn och ungdomar
Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Det finns även ett samband mellan hög daglig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och minskad risk för bland annat höga blodfetter, högt blodtryck och depression. Idrottsträning ökar syreupptagningsförmågan, ger hälsosam kroppssammansättning, och ökad bentäthet och muskelstyrka.
Många sjukdomstillstånd som påverkas av fysisk aktivitet och stillasittande livsstil kommer senare i livet. Därför kan idrott i unga år vara av stor betydelse för hälsan om det leder till fortsatt idrottande eller ett mer aktivt liv vuxen ålder.
Texten ovan är ett förenklat utdrag ur kapitlet ”Idrott – en viktig faktor för fysisk och psykisk hälsa (pdf) Pdf, 1 MB.” i Riksidrottsförbundets FOU-rapport Idrottens samhällsnytta.
Läs hela forskningsrapporten Idrottens samhällsnytta (pdf) Pdf, 5 MB.
Sidan publicerades: 10 oktober 2022