Att skatta sig lycklig

Skatt. En fråga de flesta av oss mest engagerar oss i en gång om året – när deklarationen ska in. Men för oss i idrottslivet är skatten knuten till en otroligt mycket större del som påverkar oss dagligen. Jag är övertygad om att flera av regelverken behöver bli bättre anpassade till en modern idrottsrörelse.

Nyhet

Sidan uppdaterades: 6 december 2024

Regler kring skatt förknippar många föreningskassörer med krångel och administration. Men det har blivit enklare och det kan bli ännu bättre snart. Jag har bett vår juridiska skatteexpert Johan Karlsson sammanställa några av de största förändringar som Riksidrottsförbundet har påverkat eller är drivande i just nu. Jag kommer belysa några av dem här och för dig med detaljintresse så finns en faktaruta i slutet.

Domare har en viktig roll i idrottsrörelsen. Det är inte alltid de får det beröm och den uppskattning de förtjänar. Därför är det glädjande att domare är en grupp som har fått det bättre. Reglerna kring resor har alltid varit snåriga men 2022 kom en ny lag som jämställde tillfälligt arbete på annan ort med tjänsteresa – vilket förenklade regelverket och gav fler fördelar till bland annat landets domare. Föreningar som betalar för domare påverkas också positivt av att arvodet kan betalas ut utan att arbetsgivaravgifter behöver betalas av föreningen. Gränsen för idrottsersättning har länge varit ett halvt prisbasbelopp, 29 400 kronor 2025, men ett förslag från i somras är att höja gränsen till ett helt basbelopp, 58 800 kronor 2025 – vilket Riksidrottsförbundet välkomnar.

Gränsen för när man måste upprätta en kontrolluppgift, 100 kronor per person och år, har varit den samma sedan tidigt 1900-tal. Lägg till att idrottsrörelsen har 800.000 ledare, varav en stor andel får någon form av ersättning varje år. Orimligheten i detta har påtalats av oss under en lång tid och vi kommer att fortsätta påtala detta tills vi får till en förändring. Vissa skattefrågor hänger ofta ihop med andra skatteregleringar och därför är de ofta svåra att lösa ut. Det här är en sådan och vi kommer inte att ge oss.

Moms på interna tjänster skapar stora problem för ideella föreningar. Typexemplet är då en riks- eller distriktsorganisation stöttar sina medlemsorganisationer med exempelvis ekonomi- och löneadministration i syfte att minska administrationen som helhet. En sådan tjänst behöver idag redovisas med moms trots att föreningen inte bedriver momspliktig verksamhet och även om man inte tar betalt för tjänsten. I nuläget stöttar vi ett ärende som Studieförbundet Vuxenskolan driver, som nu ligger hos Högsta förvaltningsdomstolen, som hänskjutit frågan till EU-domstolen. Idrottsrörelsen skulle gynnas av en förändring i denna fråga. Vi vill ha mer tid för idrott, inte administration.

Fastighetsmomsen är högt upp på agendan. Idag hamnar vi i kläm rörande fastighetsmomsens utformning. Konsekvensen blir att vissa fastighetsägare inte vill hyra ut sina lokaler till ideella föreningar då föreningarna inte är momspliktiga. Här pågår nu äntligen en statlig utredning och vårt förslag är att ta bort kravet att hyresgästen stadigvarande måste bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. På så sätt skulle vi kunna få hyra alla lokaler, med eller utan moms. Med tanke på det stora behovet av anläggningar och idrottsmiljöer för landets föreningar är detta en viktig fråga för hela idrottsrörelsen.

Reklamskatten infördes 1973 och har varit besvärlig för idrottsrörelsen i många år. Efter ett flertal sänkningar så avskaffades reklamskatten till slut 2022. Idag behöver vi en lagstiftning för sponsring som speglar det samhälle vi lever i och hur idrottsrörelsen vill utvecklas i framtiden. Vi vill att företagare ska kunna stötta ortens idrottsföreningar och att näringslivet ska kunna etablera långsiktiga samarbeten med nationella förbund. Förutom att kunna sponsra de seniora representationslagen vill vi att man även ska kunna stötta barn- och ungdomsverksamheten. Framförallt ska inte skattereglerna försvåra detta. Det är viktigt för idrottsrörelsen att reglerna är enkla och förutsebara för de som vill sponsra oss. Här pågår en utredning som ska vara klar 2026. Vi kommer vara pådrivande eftersom vi vet att en förenkling kommer bli bra både för idrottsrörelsen och för näringslivet.

Jag stannar där och är du kvar hit så vet du att skatter och moms inte får de stora rubrikerna men som jag i mitt uppdrag ständigt är verksam inom. Detta är en del i den förenklingsresa vi har inlett. Mindre tid för administration, mer tid för idrott.

Nästa krönika blir det färre paragrafer och mer känslor – vi närmar oss ett nyår efter ett innehållsrikt 2024.

Faktaruta

Skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad

Den 1 januari 2022 kom det en ny lag kopplat till uppdrag på annan ort. Den nya lagen omfattar framförallt väldigt många domare som reser runt i landet och dömer, men även andra tillfälliga anställningar omfattas. Lagen kom till efter samråd med Riksidrottsförbundet och ett konkret exempel då en domare flög från Stockholm upp till Umeå för att döma i en basketmatch. Med de gamla reglerna innebar detta en resa till hennes tjänsteställe och då skulle värdet på resa och boende också beskattas vilket i detta fall innebar mer i skatt än själva ersättningen. Med de nya reglerna gäller i princip samma sak som vid tjänsteresa, dvs resa och boende blir inte skattepliktigt.

Kontrolluppgiftsgräns (fortfarande ett problem)

Gränsen för när man måste lämna en kontrolluppgift är 100 kr per person och år. Gränsen för när en organisation måste betala arbetsgivaravgift och innehålla preliminärskatt är 1000 kr per person och år. Dessa gränser sägs ha sitt ursprung från tidigt 1900-tal och att man då valdes beloppets storlek för att det skulle vara ett rejält belopp. Denna fråga har varit föremål för diskussion många gånger och 2020 trädde ett nytt system in som för många arbetsgivare ersatte de klassiska kontrolluppgifterna med månadsrapportering på individnivå och samtidigt tillkännagav riksdagen till regeringen att utreda frågan. Gränsen är fortfarande oförändrad och skapar onödig administration för landets föreningar.

Moms på interna tjänster (Just nu i EU-domstolen)

Om två juridiska personer hjälper varandra genom att exempelvis dela på kostnaden för en tjänst så finns det en risk att Skatteverket anser att detta ska beskattas med moms oavsett om dessa organisationer inte bedriver momspliktig verksamhet. Typexemplet är då en riks- eller distriktsorganisation stöttar sina medlemsorganisationer med administration och samordning, men det kan också röra sig om två närliggande idrottsföreningar som delar på en kostnad. Inom en vanlig koncern i bolagssfären eller mellan två olika bolag så blir detta inget problem i och med att eventuell moms kvittas i vanlig ordning mellan ingående och utgående moms. Men idrottsföreningar/förbund har ingen moms att kvitta vilket innebär att detta bara blir en kostnad. För att kunna kostnadsdela mellan interna grupper finns ett särskilt undantag, både i mervärdesskattelagen och i EU:s mervärdesskattedirektiv, som ger dessa interna grupper möjlighet att undanta moms på interna tjänster. Sverige har fått kritik för att detta undantag tolkas för snävt i förhållande till direktivet. 2023 kom den nya mervärdesskattelagen och i förarbetena till lagen redogörs för viss del av problemet. När den nya lagen trädde i kraft så valde RF tillsammans med Studieförbunden att pröva denna fråga genom Skatterättsnämnden vars beslut sedan överklagades (av bägge parter) till Högsta förvaltningsdomstolen som hänsköt frågan till EU-domstolen.

Fastighetsmoms (utredning pågår)

Att ha möjlighet att hyra lokaler är väsentligt för idrottsrörelsen och så har det alltid varit. Att hyra ut lokaler är enligt huvudregeln undantaget moms. Därefter kan en fastighetsägare välja att frivilligt gå in i systemet, detta gör fastighetsägaren för att kunna dra av momsen, framförallt på ny-, till- och ombyggnationer. Nackdelen med regeln är att en momsregistrerad lokal bara får hyras ut till den som bedriver stadigvarande momspliktig verksamhet i lokalen – och det gör inte en idrottsförening.

Systemet har dessutom en tröghetsregel, kallad jämkningsregeln, som innebär att om man dragit av moms vid exempelvis en nybyggnation och kommer på att man vill hyra ut till en som inte bedriver momspliktig verksamhet – då ska fastighetsägaren betala tillbaka momsen 10 år bakåt i tiden. Denna regel är skapt för att man inte ska kunna plocka russinen ur kakan och först dra av stora belopp och sedan ånga sig, men inlåsningen innebär att många fastighetsägare kliver in i momssystemet men få kliver ut ur det (då det i praktiken uppstår nya 10 års cykler för varje momsavdrag).

Riksidrottsförbundets förslag har varit att ta bort kravet att hyresgästen stadigvarande måste bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. På så sätt kan/får föreningar hyra alla lokaler, med eller utan moms.

Reklamskatten (Avskaffad)

Reklamskatten infördes 1973 och har sedan dess haft stor påverkan på idrotten. Det stora antalet skattskyldiga enlig denna lagstiftning var just idrottsföreningar och flera justeringar och sänkningar har gjorts genom åren innan den slutligen avskaffades den 1 januari 2022. I propositionen till avskaffandet kan man läsa att reklamskatten hade ungefär 3000 skattskyldiga varav ca 2000 utgjorde ideella föreningar och ca 1000 var aktiebolag (varav ca 350 av dessa bolag var verksamma inom sport-, fritids- och nöjesverksamhet). Reklamskatten inbringade cirka 100 miljoner per år till staten.

Sponsring (utredning pågår)

Sponsring regleras egentligen bara genom huvudregeln för avdragsrätt i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (IL) i relation till gåvoförbudet i 9 kap. 2 § IL – där den senare har företräde. Enkelt förklarat så finns inga regler i inkomstskattelagen för sponsring utan hela området regleras av äldre praxis där domstolen tolkat avdragsrätten i några enskilda fall och detta har sedan blivit grunden för hela sponsringsområdet.

Det främsta problemet är att de nuvarande reglerna i princip uteslutande bygger på marknadsvärdet för exponering av varumärket.

Många företag vittnar om att det väsentliga för dem är inte att skapa kundkännedom utan dessa företag vill i större utsträckning associeras med de positiva värden som idrotten står för. Traditionella reklaminsatser associeras inte alltid positivt hos mottagaren, men sponsring av favoritlaget eller den lokala föreningen däremot associeras i stor utsträckning med ett samhällsansvar och positiva värden, som konsumenten uppskattar. Dessa värden är enligt nuvarande regler ofta inte avdragsgilla då detta kallas för goodwill och går inte att omsätta till exponeringsvärde.

På samma sätt kan man förklara att det i många fall inte går att sponsra dam- och herrlag lika mycket (om det nu är en idrott som har en större publik på den ena av dessa) även om efterfrågan hos näringslivet finns där.

Här behövs en lagstiftning som speglar det samhälle vi lever i. RF vill att den lokale handlaren som ställer upp för bygden och vill sponsra både dam- och herrlag lika mycket ska kunna göra det men framförallt ska inte skattereglerna hindra detta.

Fler nyheter för dig

Sidan publicerades: 6 december 2024