Elitsatsningen som kostar – svenska karateutövare får kämpa dubbelt
Svensk karate har tagit medaljer på internationell nivå, men bakom framgångarna finns en verklighet där många elitidrottare tvingas kombinera hård träning med heltidsstudier och arbete. Den tidigare förbundskaptenen för juniorlandslaget och EM-medaljören Gülsah Akdag vittnar om hur ekonomiska hinder fortfarande avgör vem som kan satsa och varför Sverige riskerar att tappa framtida stjärnor om stödet inte stärks.
Nyhet
Sidan uppdaterades: 29 januari 2026
När Gülsah Akdag började träna karate som åttaåring handlade det inledningsvis om att hennes kusiner gjorde det. Men ganska snart väcktes tävlingslusten. Det strategiska spelet, jakten på poäng och viljan att bli bäst blev drivkraften som bar henne hela vägen till landslaget.
Det var ändå först i tonåren som elitsatsningen blev verklig på riktigt.
– Först där kom allvaret att jag måste göra en rejäl satsning om jag ska komma med i landslaget, säger hon och minns tiden inför kvalet när hon var 16 år.
– Det räcker inte med att bara vara bra eller ha talang. Det gäller att träna, träna bra också, säger hon.
Gülsah Akdag tog plats i juniorlandslaget och debuterade snart på senior-VM. Mellan 19 och 25 års ålder var hon en del av den absoluta svenska eliten, med bland annat ett EM-brons 2012 och flera internationella medaljer. Men parallellt med toppidrottslivet fanns en vardag som många svenska elitidrottare känner igen – där ekonomin ständigt måste gå ihop.
– Jag pluggade heltid, tränade två gånger per dag och hade extraknäck för att få ihop pengar. Jag bodde hemma hos mina föräldrar för att ha råd att kunna göra min satsning, fortsätter hon.
I karate – liksom i många mindre idrotter – är stödet tydligt kopplat till truppnivå. Den som når A-truppen får stöd till tävlingar och läger. Men vägen dit kräver många resor, kvaltävlingar, läger och utrustning som den aktive själv behöver bekosta.
– Är man inte i spetstruppen så är det ju väldigt dyrt. Jag fick ett stipendium något år och en prispeng när jag tog EM-brons. Men annars var det jag som fick försörja mig själv för att kunna göra en elitsatsning, fortsätter Gülsah. Oavsett om man fick läger och tävlingar betalt så hade man inte lön och behövde jobba för att kunna försörja sig.
När svenska utövare sedan möter internationellt motstånd blir skillnaden i förutsättningar ännu mer tydlig.
– De har en helt andra förutsättningar. De kan fokusera bara på sin egen satsning. De behöver inte jobba. Många får månadslön/dagsersättning och prispengar med summor som gör att det blir lättare att fokusera på satsningen än ekonomiska oroligheten, det har inte vi, fortsätter Gülsah.
Efter sin aktiva karriär fortsatte Gülsah Akdag som förbundskapten för juniorlandslaget mellan 2019 och 2022. Hon har sett hur ekonomin fortfarande påverkar vilka som kan stanna kvar i satsningen.
– Vi har sett många lovande ungdomar som inte kunnat satsa för att ekonomin inte räcker till. Det är dyrt och det gör att vi tappar utövare, säger hon.
Resor, läger och tävlingsavgifter betalas ofta ur egen ficka om man inte är med i spetstruppen, samtidigt som utrustning och kläder är en självklar del av sporten.
– De behöver stå för sina egna resor och läger och sen ska du köpa utrustning. Kan inte idrotten stötta med det så blir det svårt i längden, menar hon.
Konsekvensen blir att färre får chansen att tävla internationellt och bygga erfarenhet. Även de i A-truppen blir tvungna att välja till slut då de behöver jobba vid sidan om eller studera för att få ihop livet och klara sig.
En hållbar elitsatsning ska inte avgöras av familjens ekonomi eller möjligheten att jobba vid sidan av träningen. Akdag är tydlig med vad som behövs.
– Vi skulle behöva få mera pengar in till utövarna så att vi kan åka på flera tävlingar oavsett om man är med i A-truppen eller utvecklingsgruppen, säger hon.
Att kunna satsa fullt ut handlar inte bara om medaljer här och nu – utan om att bygga ett system där fler talanger kan stanna kvar längre.
– Vi vill ju att våra utövare slutar för att de känner sig klara i sporten – inte för att pengarna inte räcker till, avslutar Gülsah Akdag.
Fler nyheter för dig
Sidan publicerades: 29 januari 2026