Krönika: Valåret då elitidrottares villkor måste upp på prio-listan

Jag befinner mig i skarven mellan det urbana Milano och de skarpa Dolomiterna. Bergsvinden skär genom jackor och hjärtan slår i takt med startpipet. Hemma i Sverige, långt härifrån, kommer vardagsrum plötsligt närmare varandra.

Nyhet

Sidan uppdaterades: 16 februari 2026

Tillsammans höll vi andan under syskonen Wranås curlingdrama i Cortina. Ponsiluomas guldryck och svenskornas längdskidsbragder i Val di Fiemme fick soffor och arbetsplatser runt om i landet att stanna upp. Avstånd krymper i sådana ögonblick.

För att vi ska få uppleva de där ögonblicken måste människorna bakom ges förutsättningar att hålla över tid. Vår färska kartläggning visar att över 200 landslagsaktiva seniorer har slutat de senaste fyra åren på grund av ekonomin eller svårigheten att kombinera sin satsning med arbete och studier. Hälften har svårt att få ekonomin att gå ihop. Inte ens två av tio kan satsa på heltid; de flesta behöver arbeta och studera i sådan omfattning att träning och återhämtning trängs undan. Dubbla karriärer är en styrka – men bara om villkoren är hållbara.

Konsekvenserna är allvarliga. Färre förebilder i föreningar och lokalsamhällen, ökad social snedrekrytering när plånboken avgör – och en reell risk att tappa internationell konkurrenskraft. Det är därför elitidrottares villkor är en av idrottsrörelsens viktigaste frågor detta valår.

Centrum för idrottsforskning beskrev 2024 en global kapprustning och pekade ut Sveriges indirekta stöd till elitidrotten – bred barn- och ungdomsverksamhet, anläggningar, möjligheten att kombinera idrott och studier – som elitidrottens största tillgång. Men när kraven ökar räcker det inte med att stärka fundamentet. Vi behöver också stärka det direkta stödet – utan att det sker på bekostnad av idrottsrörelsens stora och breda verksamhet. Vägen framåt kräver att vi klarar två uppdrag samtidigt: att värna fundamentet och att ge den yttersta eliten hållbara förutsättningar.

Vi föreslår tre åtgärder: 1) statligt stöd om 100 miljoner kronor till förbund och landslag – och 100 miljoner från näringslivet. 2) Statliga stipendier för den yttersta eliten i karriärens mest krävande faser och 3) en modern socialförsäkring där sjukpenning, föräldraförsäkring och pensionsrätt speglar faktiska villkor, inte en traditionell heltidsanställning.

Det här är inte en kostnad som ställs mot klubbstugor och föreningsliv. Det är en investering i idrottsrörelsens ekosystem – i förebilderna som får barn att vilja börja och i mästerskapsögonblicken som för oss närmare varandra och blir en källa till gemensam stolthet.

Ingen kan leva på applåder. Sverige ska vara ett land där landslagsdräkten aldrig ställs mot hyran. I Milano-Cortina kämpar olympierna för en plats på prispallen. Till Sveriges välfärdssystem kan de inte ens kvala in.

Anna Iwarsson
Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
076-344 50 60

Fler nyheter för dig

Sidan publicerades: 16 februari 2026