Idrotten Vill – Idrottsrörelsens idéprogram
Idrotten Vill riktar sig till ledare inom idrotten på strategisk nivå – nationellt, regionalt och lokalt – samt till ledare inom kommun, region, stat, näringsliv och civilsamhälle. Dokumentet ska också kunna läsas och förstås av alla som är intresserade av idrottsrörelsens ideologiska grunder, förhållningssätt och roll i samhället.
Idéprogrammet Idrotten Vill formulerar visionen om att bidra till en hållbar värld och den ideologi, de värderingar och de ställningstaganden som idrottsrörelsen bygger på. En ideologi kan beskrivas som en sammanfattning av de idéer, tankar och principer som lägger grunden för en ideal verksamhet. Idrotten Vill finns därför till för att levandegöra och fördjupa det som är fastslaget i första kapitlet i Riksidrottsförbundets stadgar, nämligen verksamhetsidén, visionen och värdegrunden. Medan stadgarna är bindande är tanken att Idrotten Vill ska inspirera föreningar och förbund att bedriva sin verksamhet så att den uppfyller och levandegör stadgarnas innebörd.
RF:s verksamhetsidé
Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.
Med idrott avses organiserad fysisk aktivitet där träning och möjlighet till tävling bidrar till välmående. Den fysiska prestationen har mer än försumbar betydelse. Idrottsrörelsen lägger särskild vikt på följande fyra områden.
Fysisk aktivitet
Det fysiska momentet är av mer än försumbar betydelse för själva aktiviteten, prestationen och resultatet.
Träning
Idrotten består av träning och lek som ger möjlighet till fysisk, mental, social eller kulturell utveckling.
Tävling
Idrotten har definierade tävlingsregler som bestäms och ägs av idrottens organisation.
Välmående
Idrotten bygger på att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Hälsa, trivsel och välbefinnande är normgivande.
Idrotten inom idrottsrörelsen ger inte bara fysisk aktivitet och därmed fysisk utveckling. I det sammanhang som idrott bedrivs, tillsammans med andra, erbjuds också en gemenskap som i sin tur bidrar till stora mått av psykisk, social och kulturell utveckling. Att vara med i en förening betyder också att ingå i en demokrati, att kunna göra sin röst hörd och att gemensamt ta ansvar för att verksamheten följer de principer föreningens medlemmar vill att den ska byggas på.
Idrotten ger
När idrott utövas enligt de intentioner som Idrotten Vill beskriver, skapar den glädje, gemenskap, engagemang och samhörighet.
Idrottsrörelsen efterlever FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Idrottsrörelsen vill också bidra till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Med FN:s deklarationer och konventioner följer till exempel att alla människor är lika mycket värda och att samma rättigheter gäller lika för alla människor. Alla människor ska ha rätt att säga vad de tycker och att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls. Alla människor ska också kunna välja att vara med i föreningar.
Ett barn är varje människa under 18 år. Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ med egna rättigheter. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tydliggör bland annat att personer med funktionshinder ska ha samma möjligheter till idrott som andra.
FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling (Agenda 2030) syftar till att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Med utgångspunkten i att såväl stater som företag, organisationer och enskilda medborgare har ett ansvar att bidra till målens uppfyllnad, så omfattas även idrottsrörelsen. Genom Idrotten Vill och med idrottsrörelsens gemensamma värdegrund tar vi ansvar för att främja tolerans och respekt, öka kvinnors och ungdomars, enskilda personers och samhällens egenmakt liksom till målsättningar i fråga om hälsa, utbildning och social inkludering. I förlängningen tar idrottsrörelsen därmed ansvar för en mer hållbar värld.
Fysisk utveckling
Kroppen är ämnad för aktivitet. Idrott är, bland mycket annat, fysisk aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Fysisk förmåga och fysiskt välmående påverkar människan på många sätt. Utöver att det skapar förutsättningar för ett långt och gott liv ger det också en tro på den egna förmågan – jag kan, jag vill! – som kan påverka välbefinnandet i flera avseenden. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan. Idrottsrörelsen kan erbjuda fysisk aktivitet i många olika former och med olika intensitet. Fysisk aktivitet har också en direkt påverkan på välmående och psykisk hälsa.
Psykisk utveckling
Genom idrott får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Den som behöver utmaningar och mål att sträva mot kan finna det i idrotten. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att utvecklas, uppnå bättre resultat och att prestera mer. Samtidigt kan idrott vara spännande och utvecklande utan att för den skull ställa krav på tävlingsresultat. Tävla går förstås att göra med andra, men också i allra högsta grad med sig själv. Att lära och utveckla förmågor liksom att nå uppsatta mål skänker tillfredsställelse för många, oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå mål ger erfarenheter som är värdefulla också i andra sammanhang.
Social utveckling
Idrott skapar gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Föreningen erbjuder en trygg social gemenskap. Människor lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationer och kulturer. Genom ledarna får de positiva förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar ofrivillig ensamhet. Idrott i förening ger därmed ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla. Föreningen är en enkel organisationsform. Den utvecklas av medlemmarna och deras ambitioner och blir det medlemmarna vill att den ska vara. Det finns många sätt att skapa samhörighet, delaktighet och engagemang. Den moderna föreningen fångar dessa och möter de behov som medlemmarna har.
Kulturell utveckling
Genom sin verksamhet bidrar idrotten till en orts eller en regions utveckling och skapar en känsla av sammanhang och tillhörighet. Idrotten är en central och folkkär del av vårt kulturarv och har en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Inom idrotten lär vi oss fungera tillsammans med andra, att ta ansvar, utvecklas och att göra vårt allra bästa.
Idrottsföreningen erbjuder en miljö där människor från olika delar av samhället, närområdet, staden eller till och med världen kan komma samman med ett språk som är gemensamt. Idrottens språk talas av alla oavsett härkomst, nationstillhörighet eller socioekonomisk status. Idrotten förenar, utbildar, bildar, skapar samhörighet och bidrar till en socialt hållbar utveckling.
Visionen
Svensk idrott – världens bästa!
Svensk idrottsrörelse vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en bildnings- och utbildningsverksamhet i världsklass.
Världens bästa barnidrott är den som fångar intresset hos varje enskilt barn och lägger grunden för det som ska bli en livslång relation med idrotten. Inom ungdomsidrotten bygger världens bästa idrott vidare på engagemanget och ger möjligheten för den som vill idrotta mycket att göra det och den som även har andra intressen att utveckla både dessa och sin idrottsliga medverkan. Världens bästa vuxenidrott är lika engagerande och entusiasmerande som idrotten för barn och ungdomar. Den ger utrymme för de som vill tävla att göra det på sin nivå, vare sig det är bland de bästa i världen eller med kompisarna. Samtidigt kan den som vill träna och utvecklas, kanske tävla med sig själv, göra det under hela livet men utan tankar på resultat att jämföra med andra. Oavsett vilket håller verksamheten en sådan kvalitet att den som vill idrotta väljer att göra det inom idrottsrörelsen.
Idrottsrörelsen kan, i kraft av sitt självstyre inom förbund och föreningar, starkt bidra till sin egen utveckling och framtida förnyelse. Detta är folkrörelsens allra största tillgång. Om alla medlemmar engagerar sig i hur verksamheten ska utvecklas för att bli - och fortsätta vara - världens bästa idrott, då kommer idéerna och ambitionerna automatiskt.
Inom idrottsrörelsen är tävling ett återkommande element. Tävling skulle till och med kunna beskrivas som självaste livselixiret för idrott. Verbet tävlas ursprungliga innebörd sägs komma från latinets competere vars betydelse snarast kan översättas som att sträva tillsammans. Precis så fungerar det inom idrottsrörelsen. Vi strävar tillsammans och utvecklas mot höjder vi inte trodde var möjliga, där tävling är ett naturligt element som inspiration till fortsatt utveckling och framtida mål. Idrottsrörelsen är stolt över att erbjuda tävling och vill göra det på ett sådant sätt att skillnader som beror av fysisk mognad minskas bland barn och ungdomar, och ersätts med ett ökat fokus på utveckling där var och en får stimulans av tävling som utmanar varje individs nuvarande färdighetsnivå.
Ledarskapet
Det ledarskap som utvecklas inom idrottsrörelsen är uppskattat och eftertraktat av många, både utanför idrotten och bortom vårt lands gränser. Ledare vars filosofi bygger på idrottsrörelsens värdegrund skapar både resultat och effektivt fungerande och välmående individer som är rustade för både idrott och annat de kan tänkas vilja ägna sig åt. Ledarrollen är ett förtroendeuppdrag som enbart kan innehas av den som andra, det vill säga de som utser och de som ska ledas, har förtroende för. Att vara ledare är ingen rättighet – det är en roll som ledaren tilldelas i förtroende. Om förtroendet av någon anledning förbrukats och bedömningen är att det inte går att återskapa, ska ledaren skiljas från sitt uppdrag. När ledarrollen handlar om ledarskap för barn är det vuxnas ansvar att säkerställa att ledarna har det förtroende som krävs.
Idrottsrörelsen bygger i allt väsentligt på det ideella ledarskapet. Idrottsledare ägnar varje år många timmar åt idrotten, som aktivitetsledare/tränare eller förtroendevalda föreningsledare. Mängder av funktionärer erbjuder sin tid för att få idrottens verksamhet att fungera. Alla dessa har kärleken till idrotten och intresset för de människor som finns där gemensamt. Denna svenska idrottsmodell lägger en plattform där väldigt många har möjlighet att ägna sig åt idrott. Tack vare en engagerande, inspirerande och attraktiv verksamhet väljer många att stanna inom idrottsrörelsen under hela livet, som aktiv idrottare, ledare och/eller funktionär. Genom sin påverkan på så många delar av samhället gör idrottsrörelsen Sverige väldigt mycket starkare.
Idrottsrörelsen vill att verksamheten ska genomsyras av hög kvalitet och där bär ledarna, tillsammans med andra i verksamhetens närhet, ett stort ansvar för den kontinuerliga utvecklingen. Deras roll består av att både stötta idrottslig utveckling och av att förmedla idrottens grundläggande värderingar. Nästan alla barn och ungdomar i landet är under någon period av sitt liv med i idrottsrörelsen. Det ger idrottsledarna, unga som vuxna, mycket stora möjligheter att påverka och utveckla morgondagens vuxna och därigenom bidra till ett bättre samhälle.
Världens bästa idrott!
Utan det ideella ledarskapet skulle idrottsrörelsen inte vara vad den är. Det är ledarnas skiftande bakgrund, olika perspektiv och gemensamma kompetens som gör den upplevelse som såväl ledare som idrottsaktiva får av idrottsföreningens verksamhet så speciell. I den ideella föreningen står syftet och ändamålet att bedriva idrottslig verksamhet i centrum. Världens bästa idrott, på alla nivåer, är den idrott som erbjuder aktivitet, glädje och gemenskap i en miljö där alla i demokratisk ordning kan vara med och påverka och ta ansvar för verksamhetens utformning.
För idrottsrörelsen är världens bästa verksamhet också ett kvalitetsmått att sikta mot. En strävan efter att ständigt vilja utvecklas, bli bättre och därigenom ge många människor möjligheten att utöva idrott utifrån sin ambitionsnivå. Denna inställning ska genomsyra hela idrottsrörelsen.
Värdegrunden
Idrottsrörelsens värdegrund består av fyra grundläggande principer. Dessa är beslutade av RF-stämman, de ingår i RF:s stadgar och är vägledande för all verksamhet som bedrivs inom ramen för RF:s medlemsförbund och deras föreningar. I stadgarna står att verksamhet ska bedrivas i enlighet med vision, verksamhet och värdegrund. På det sättet blir värdegrunden ett sätt att styra verksamheten. Idrottsrörelsen vill att medlemmarna i föreningen använder värdegrunden som riktmärke då man diskuterar och så småningom enas om den verksamhet som ska bedrivas i föreningen. Genom att alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund blir svensk idrottsrörelse en central kraft i utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle.
Glädje och gemenskap
Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.
Glädje och gemenskap är också ett förhållningssätt, bland annat till tränar- och ledarskap. Med detta som grund lockar verksamheten människor att ge av sin tid dels för att stötta och hjälpa andra men också för att glädjen, gemenskapen och delaktigheten i uppdraget är belöning i sig själv.
Demokrati och delaktighet
Föreningsdemokrati innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund.
Idrottsrörelsen kan och vill göra en stor insats för människors upplevelse av och förståelse för demokrati. Idrottsrörelsen vill att barn och unga ges mycket stora möjligheter att både göra sin röst hörd och att påverka den verksamhet de är del av. Barnkonventionen säger att barn ska ges möjligheten att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. I omklädningsrummet såväl som på idrottsarenan bygger det goda ledarskapet på involvering, medbestämmande och människors rätt att utvecklas.
Att påverka verksamhet och att vara en del av den, för såväl ung som äldre, innebär också att rent praktiskt göra insatser i verksamheten. Delaktighet är att gemensamt verka för en bättre verksamhet, där vi med lyhördhet och respekt inför varandra gör den idrottsliga verksamheten och föreningen till det vi till att den ska vara. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati för barn och unga, där ungas åsikt ska beaktas och medverkan möjliggöras i förhållande till barnets ålder och mognad.
Viktiga beståndsdelar i demokrati är öppenhet och transparens där alla medlemmar ges möjligheten att bilda sig sin egen uppfattning om verksamheten, göra sin stämma hörd och påverka verksamhetens inriktning.
Allas rätt att vara med
Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill oavsett kön, könsidentitet och uttryck, etnisk och social bakgrund, religion/trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.
Allas rätt att vara med innebär även att politisk åskådning eller uppfattning aldrig kan vara en grund för att utestänga någon. Alla som vill kan bli medlem i en förening. Men för att aktivt medverka i föreningens verksamhet krävs mer än så. Det är föreningens medlemmar, ledare och aktiva som ska säkerställa att föreningens och idrottsrörelsens värdegrund upprätthålls. Därför är alla som vill, och som lever och leder efter idrottsrörelsens värdegrund, välkomna att vara med i den idrottsliga verksamheten.
I vårt land har människor olika möjlighet att delta i samhället. Detta gäller även människors möjlighet att delta i idrottsrörelsen. Till exempel har människor med utländsk bakgrund, företrädesvis flickor, människor i socioekonomiskt svaga områden och människor med någon typ av funktionsnedsättning historiskt inte varit representerade inom idrottsrörelsen i samma utsträckning som andra. Det här vill idrottsrörelsen ändra på och arbetar därför uppsökande och aktivt inkluderande för att påverka människor att både vilja och kunna vara delaktiga.
Idrottsrörelsen vill att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen vill också kontinuerligt och aktivt syna de normer som präglar idrottens miljöer samt hur de påverkar individer och grupper. Idrottsrörelsen vill vara intressant, relevant och välkomnande för människor oavsett vilka de är och varifrån de kommer. Detta gäller på tävlingsarenan, i omklädningsrummet, på träningen och i styrelserummet.
Rent spel
Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att följa överenskommelser och leva efter god etik och moral. Detta inkluderar bland annat att aktivt arbeta mot doping, matchfixing, osund ekonomi och annat fusk samt mot diskriminering, trakasserier, kränkningar och våld såväl på som utanför idrottsarenan.
Rent Spel handlar också om att göra sitt yttersta för att följa gemensamma regler och respektera sina medtävlande. En överväldigande majoritet av idrottsrörelsens medlemmar är barn och de allra flesta barn i vårt land är någon gång medlemmar i en idrottsförening. Därför är ledares, tränares och vuxnas beteende och uppförande, liksom barnens, oerhört centralt för hur vi uppfattar och upplever verksamheten.
För att tydliggöra förväntningar och för att beskriva önskat beteende har idrottsrörelsen en egen uppförandekod, en anvisning till RF:s stadgar och dess värdegrund. Där finns mer om vad som ska utmärka ledares och individers förhållningssätt och etiska grundsyn.
Idrottsrörelsens uppförandekod – anvisning till värdegrunden (pdf) Pdf, 309 kB.
Sidan publicerades: 5 oktober 2022