Gå till innehållet
Logotyp, till startsidan
En kvinnlig ledare som kramar om flera barn 

Trygg och inkluderande idrott

Sidan uppdaterades: 4 december 2024

Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet. För att den svenska idrottsrörelsen ska nå sin vision om att bli världens bästa på alla nivåer krävs att idrotten är en plats där alla känner sig trygga och inkluderade.

Ett nytt idrottsövergripande metodmaterial som vänder sig till både förbund och föreningar som vill arbeta förebyggande med trygghet och inkludering.

Materialet berör frågorna:

  • Vad är det som inte får hända?
  • Hur förebygger vi diskriminering, kränkningar och våld?
  • Vad gör vi om något händer?

Materialet kan även beställas i tryckt format via service@rfsisu.se. Ange Beställning: Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer i ämnesraden.

Målet är att alla som vill ska ha möjlighet att delta och makt att forma idrotten på jämlika villkor. En trygg och inkluderande idrott lägger grunden till precis det och skapar förutsättningar för en god utvecklingsmiljö. En utvecklingsmiljö som är fri från osunda träningsmetoder, diskriminering, kränkningar och våld. Där alla kan bli respekterade, sedda och utvecklas som idrottsaktiv, och människa, utan rädsla för negativa konsekvenser.

För att nå målet har idrotten en gemensam värdegrund och nolltolerans mot alla former av diskriminering, kränkningar och våld. Vi ska arbeta aktivt för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter. Det innebär att alla individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas arbeta för att ingen ska missgynnas eller behandlas sämre utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är även av största vikt att arbeta för att social bakgrund och ekonomiska förutsättningar inte hindrar någon från att delta.

Om vi omsätter värdegrunden i handling så har vi nått en bra bit på vägen mot en trygg och inkluderande idrott. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans skapar vi trygga och inkluderande idrottsmiljöer.

Utgångspunkter för trygg och inkluderande idrott

Idrottsrörelsens gemensamma värdegrund

Den omfattar de fyra grundpelarna:

  1. Glädje och gemenskap
  2. Demokrati och delaktighet
  3. Allas rätt att vara med
  4. Rent spel

Läs mer om idrottsrörelsens värdegrund i idéprogrammet Idrotten vill.

Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

  • Kön
  • Könsidentitet och könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Mänskliga rättigheter

Svensk idrott har sedan 2009 beslutat att följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mänskliga rättigheter är universella, inneboende och gäller alla, överallt, utan åtskillnad. Det innebär att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter. De två första artiklarna i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 lyder:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter (…) Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

Barnets rättigheter

Barnkonventionen slår fast att alla barn upp till 18 år är individer med egna rättigheter. Sedan år 2020 är barnkonventionen svensk lag och ger ett särskilt skydd mot bland annat diskriminering, kränkningar och våld. Den utgår från fyra grundprinciper: alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt att överleva och utvecklas och alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt.

Idrottsrörelsen har tagit fram en tolkning av barnkonventionen som heter Barnens spelregler. De finns till för att enklare översätta barnkonventionen i vår idrottsvardag. För att alla barn ska känna till sina rättigheter och vuxna sina skyldigheter. I Riksidrottsförbundets Riktlinjer för barn och ungdomsidrott står att alla inom idrotten ska arbeta för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer för barn och unga. Riktlinjerna utgår från fem huvudriktlinjer som är trygghet, delaktighet, glädje, allsidighet och hälsa. Riksidrottsförbundet har även tagit fram en Vägledning vid bedömning av barn och ungas bästa som ett stöd att lyssna på barn och unga och göra dem delaktiga i beslut som rör dem.

Fem steg mot en trygg och inkluderande idrott

Idrottsrörelsens förebyggande arbete för en trygg och inkluderande idrott utgår från tre utvecklingsområden (perspektiv):

  1. Representation och fördelning som speglar samhällets sammansättning och ger alla möjlighet att delta och makt att forma idrotten på jämlika villkor.
  2. Kultur och normer som efterlever idrottens värdegrund och förändrar begränsande normer.
  3. Struktur och rutiner som skapar förutsättningar för en god utvecklingsmiljö fri från diskriminering, kränkningar och våld.
En figur. Tre ringar med text i. Representation och fördelning, Kultur och normer samt Struktur och rutiner

För att förebygga diskriminering, kränkningar och våld är det viktigt att arbeta långsiktigt och strukturerat utifrån de tre utvecklingsområdena. Arbetet går inte från A till Ö utan är en rad olika pusselbitar som behöver komma på plats. Utvecklingsarbetet kan genomföras i fem steg mot en trygg och inkluderande idrott:

  1. Skaffa kunskap om trygghet och inkludering och ta reda på vad som gäller.
  2. Undersöka och analysera nuläget utifrån de tre utvecklingsområdena. Identifiera behov av insatser och kunskapspåfyllnad.
  3. Sätta mål och planera arbetet genom att ta fram en handlingsplan eller strategi. Hitta stöd bland ledning och nyckelpersoner i organisationen.
  4. Genomföra planerade och prioriterade insatser.
  5. Följa upp och utvärdera arbetet samt dra lärdomar och se behov av vidare insatser.
Figur: Fem pusselbitar med text i. 1. Skaffa kunskap, 2. Undersöka, 3. Sätta mål, 4. Genomföra, 5. Följa upp

I materialet Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer kan du läsa mer om hur du kan arbeta för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer för fler.

Sidan publicerades: 27 oktober 2022

Framsida: Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer

Ett metodmaterial för både förbund och föreningar som vill arbeta förebyggande med trygghet och inkludering.

Omslag forskningsrapport: Från policy till praktik

En genomlysning av de tio största barn- och ungdomsidrotternas åtgärder mot sexuella övergrepp.