Strategi för idrottsrörelsen

Alt text på bild saknas

Idrottsrörelsen

För att nå visionen Svensk idrott – världens bästa behöver vi göra vägval och pröva nytt. Bra idrott ska bli ännu bättre. När bra idrott blir ännu bättre gör vi samtidigt Sverige starkare. När idrottsrörelsen med fler än tre miljoner medlemmar utvecklas och förändras gör vi skillnad.

Med avstamp i tre utgångpunkter tar strategin fart mot fyra övergripande mål mot 2035. De tre möjliggörarna är avgörande för att vi ska lyckas.

Hållbar utveckling, med hänsyn till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, behöver genomsyra hela idrottsrörelsens verksamhet och därför finns alla tre dimensionerna av hållbarhet integrerade i Svensk idrott 2035. Det finns behov av att konkretisera hur idrottsrörelsen bör utveckla arbetet för att minska miljö- och klimatpåverkan. På grund av det har ansvaret för miljö- och klimatpåverkan tydliggjorts i ett eget delmål.

Strategi för idrottsrörelsen

Utifrån nulägesbilden och omvärldsanalysen som har nämnts tidigare, diskuterade SF och RF-SISU distrikt under våren 2024 önskade riktningsförändringar och målbilder. Dessa prioriterades och konkretiserades i förslag till RIF 2024. Utifrån diskussioner och inspel på RIF föreligger följande remiss med fyra övergripande mål med respektive tre delmål.

  • Mål A – Bra idrott för alla i förbund och föreningar
  • Mål B – Stark elitidrott
  • Mål C – Hållbara förbund och föreningar
  • Mål D – Förbund och föreningar har uthålliga resurser

Hållbar utveckling, med hänsyn till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, behöver genomsyra hela idrottsrörelsens verksamhet och därför finns alla tre dimensioner av hållbarhet integrerade i idrottsrörelsens strategi Svensk idrott 2035.

Idrottsrörelsen bidrar till social hållbarhet genom själva idrottsutövandet som leder till folkhälsa och gemenskap i föreningen. Exempel på mål som specifikt bidrar till social hållbarhet är bra idrott för alla, trygg, inkluderande och jämställd idrott och tillgängliga anläggningar och idrottsmiljöer.

Ekonomisk hållbarhet handlar bland annat om ansvarsfulla partnerskap och att förebygga och förhindra olika former av korruption. Detta finns integrerat i målen hållbara föreningar och förbund och uthålliga resurser. Det finns även ett behov av att konkretisera hur idrottsrörelsen bör utveckla arbetet för att minska miljö- och klimatpåverkan. På grund av det har ansvaret för miljö- och klimatpåverkan tydliggjorts i ett eget delmål.

  • Många slutar i tidig ålder, andra står utanför idrottsrörelsen. Nulägesbilden visar att idrottsrörelsen har kommit en bit på väg. De flesta förbund arbetar efter egna strategier i linje med Strategi 2025 och i princip alla har utvecklat sina tränings- och tävlingsformer för att skapa en bättre idrott och inkludera fler. Samtidigt är det många som står utanför idrottsrörelsen eller slutar idrotta i ung ålder. Möjligheterna till att idrotta beror fortfarande på din bakgrund, socioekonomiska förutsättningar och i hög grad på var du bor och vilka föräldrar du har. Enligt Riksidrottsförbundets kostnadsstudie 2024 (publiceras hösten 2024) har kostnader för föreningsidrott ökat.
  • Förutsättningar att satsa på elitidrott. Det årliga antalet medaljer i internationella mästerskap ligger på samma nivå som 2015. De flesta satsande elitidrottare i Sverige lever under existensminimum utan tillgång till samhällets trygghetssystem. Enligt Centrum för idrottsforskning investerar andra länder betydligt mer i sina elitidrottare än vad Sverige gör.
  • Utmaning att ansvara för idrottsföreningarnas miljö- och klimatpåverkan. Bra och inkluderande idrott bidrar till glädje, gemenskap, trygghet och hälsa. Idrottsrörelsen möjliggör möten mellan människor som annars inte skulle uppstå, och det gör idrottsrörelsen till en stark positiv kraft för ett socialt hållbart samhälle. När det gäller ekologisk hållbarhet finns det liksom inom alla samhällsområden, utmaningar. Vi inom idrottsrörelsen behöver ta ansvar för att minska vår klimat- och miljöpåverkan genom till exempel ansvarsfull konsumtion av kläder och utrustning, färre resor och transporter, och smart energi- och vattenanvändning vid anläggningar och idrottsmiljöer.
  • Brist på resurser. Anläggningsbristen hindrar många från att idrotta och gör det svårt att engagera fler. Sämst förutsättningar finns i storstäder men även andra delar av landet upplever en brist eller ett stort renoveringsbehov. Privata aktörer konkurrerar med föreningslivet och även om det ideella engagemanget sammantaget är starkt, kan det vara utmanade att vara ideell ledare idag. Föreningar och förbund kämpar med att skapa intäkter, behålla ledare och attrahera fler. Enligt en undersökning som genomfördes av PwC på uppdrag av RF våren 2024 har idrottsrörelsen generellt sett en låg digital mognad vilket är en utmaning då digitalisering potentiellt kan bidra till att frigöra tid och utveckla idrotten.

Det går att måla en dyster bild av utmaningarna för idrottsrörelsen i Sverige. Vi väljer istället att se dem som hinder som vi med gemensam kraft ska ta oss över med hjälp av gemensamma mål och rätt fokus. Nedan följer förslag på mål och strategier mot 2035. Ta del av förslagen och fundera inför Riksidrottsforum på hur de landar hos dig. Vilka mål bör den samlade idrottsrörelsens sätta för att bli världens bästa?

De största förändringarna jämfört med Strategi 2025

De största förändringarna i förslaget till Svensk idrott 2035 jämfört med Strategi 2025 är ett tydligare fokus på: Starkare elitidrott. Att stärka idrottsrörelsens resurser i form av anläggningar, finansiering och ledare. Ansvar för idrottsrörelsens miljö- och klimatpåverkan.

Förslag på övergripande mål och delmål

Nedanstående förslag på övergripande mål och delmål är utformade som strävansmål, dvs vad vi ska sträva efter att uppnå. Det finns ingen inbördes prioritering mellan målen. Målen bör brytas ned i tvååriga verksamhetsinriktningar och regelbundet följas upp med indikatorer.

Eftersom Svensk idrott 2035 är en vägledande strategi för SF är strävansmål att föredra framför strikt mätbara mål. Modellen bygger på att SF är självständiga. SF har eller tar fram, egna styrande dokument som utformas utifrån förbundets förutsättningar och utmaningar, med vägledning av den gemensamma strategin.

A

Mål – Bra idrott för alla i förbund och föreningar

Bra idrott är utvecklande, rolig och får de som är med att må bra både i stunden och under hela livet. Det innebär att den behöver vara inkluderande, trygg samt präglas av delaktighet och de aktivas egna lust att lära och utvecklas.

Det är många barn som börjar idrotta i förening när de är små. De flesta fortsätter några år och provar även flera idrotter men alltför många slutar i tidiga tonår.

Idrottsrörelsen har tagit stora kliv för en tryggare, mer inkluderad och jämställd idrott. Vi har stor kunskap om hur bra idrott bör bedrivas, jämställda styrelser på SF-nivå och många engagerade ledare. Trots detta beror möjligheteter att idrotta fortfarande på var man bor eller på ekonomiska förutsättningar och det är fortfarande relativt sett alltför få personer med funktionsnedsättning som deltar i idrott.

Idrottsrörelsen ska fortsätta att utveckla ledarskapet samt tränings- och tävlingsformer. Idrottens former ska främja långsiktig utveckling snarare än kortsiktiga resultat och därmed motverka utslagning och tidig selektering.

Vi ska samverka mellan olika idrotter för att behålla fler aktiva och för att göra det enkelt och roligt för alla att idrotta under hela livet.

Idrottsrörelsen ska vara en plats för glädje och gemenskap där alla känner sig välkomna och trygga samt har makt att delta och påverka utformningen av sin idrott på jämlika villkor.

Idrottsrörelsen ska spegla samhällets sammansättning och ingen ska diskrimineras vad gäller kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

När otrygghet uppstår ska den tas på allvar och omgående åtgärdas.

Idrottsrörelsen ska arbeta för att idrottsdeltagandet är lika oavsett var man bor eller vilka sociala eller ekonomiska resurser man har. Vi ska hålla nere kostnaden för att delta i idrottsaktiviteter.

B

Mål – Stark elitidrott

Sverige rankas efter andra nordiska och jämförbara europeiska länder i hur mycket landet investerar i elitidrotten.

Det råder generellt brister i de socioekonomiska förutsättningarna för elitaktiva, både under och efter idrottssatsningen. Många elitidrottare lever idag under existensminimum och får betala för sitt idrottsutövande. Ett väl fungerande samarbete mellan RF, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) är viktigt för ett effektivt elitidrottsstöd.

Idrottsrörelsen ska gemensamt bygga starkare förbund och landslag med resurser för internationell verksamhet. I samverkan mellan förbund och förening ska utvecklingen från junior till senior förbättras och Sverige ska regelbundet ta fler medaljer i de högsta internationella mästerskapen.

Förutsättningarna för elitidrott på såväl lokal, nationell som internationell nivå ska utvecklas genom bättre föreningsmiljöer, ekonomiska förutsättningar, stärkta utbildnings- och utvecklingsmöjligheter samt ökad tillgång till samhällets trygghetssystem.

Elitidrottsstödet ska vara kraftfullt, effektivt och samordnat för att utveckla individer och lag mot världstoppen. RF ska enskilt och tillsammans med SOK och SPK arbeta för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft.

C

Mål – Hållbara förbund och föreningar

Hållbara förbund och föreningar bedrivs utifrån ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv. Idrotten är socialt trygg och inkluderande. Föreningen tar ett ansvar för sin miljö- och klimatpåverkan och för att ha en god demokratisk styrning. Den bedriver också en ekonomisk hållbar verksamhet som bland annat innebär att säkerställa ansvarsfulla partnerskap och förebygga korruption.

Det är kärleken till idrott som skapar engagemang. Med enkel administration och kunskap om hur ideella föreningar fungerar och styrs kommer kärleken och engagemanget ge mer kraft till idrottandet. Den demokratiska styrningen inom idrottsrörelsen är överlag god. Men kunskapen hur en ideell förening ska styras behöver ständigt återerövras.

Idrottsrörelsen kan i högre grad nyttja digitala verktyg som underlättar ledarskap, administration och innovation vilket i sin tur skapar möjligheter till mer och bättre idrott.

Idrottsrörelsen behöver generellt sett bli bättre på att ta ansvar för sin miljö- och klimatpåverkan.

Idrottsföreningar och förbund ska ha en tydlig grundstruktur, en mångfald av ledare i olika åldrar och en god demokratisk styrning med en stark utvecklings- och omställningsförmåga.

En god demokratisk styrning är en del av idrottsrörelsens värdegrund och ska säkerställas i alla föreningar för att förstärka förtroendet från medlemmar, samarbetspartners och bidragsgivare.

Det ska finnas lättillgängliga och användarvänliga digitala verktyg och god möjlighet att ta del av kunskapsmaterial, utbildning och kompetens samt gemensamma ramavtal för frigöra mer tid och kraft till idrott. Säkerhet och integritet ska genomsyra de tekniska tjänsterna.

Idrottsrörelsen ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och vara en del av lösningen när det gäller att skapa ett hållbart samhälle. Framför allt inom fyra målområden:

  1. Minska klimatpåverkan från idrottsresor.
  2. Minska nyinköp och öka återanvändning av kläder och utrustning.
  3. Smart energi- och vattenanvändning vid idrottens anläggningar och idrottsmiljöer.
  4. Skydda ekosystem och biologisk mångfald där idrott bedrivs.

D

Mål – Förbund och föreningar har uthålliga resurser

Att ha en plats att idrotta på är avgörande för all idrott. Anläggningsbristen hindrar många att idrotta och gör det svårt att engagera fler.

Många kommuner ser att tillgången till idrottsytor begränsar möjligheter för barn och ungdomar att idrotta. De sämsta förutsättningarna finns i storstäder där det är köer till många idrotter. Det finns ett stort renoveringsbehov av idrottsanläggningar i hela landet och många platser är inte anpassade till personer med olika former av funktionsnedsättning.

Finansiering av verksamheten varierar mycket mellan olika förbund och föreningar. Det är inte enbart storleken som är avgörande för hur beroende organisationerna är av offentliga medel och/eller medlemsavgifter. Att hitta andra finansieringskällor än offentligt stöd på förbundsnivå, kan i framtiden bli mer avgörande.

De ideella ledarna är idrottsrörelsens viktigaste resurs. De flesta får sin första ledarerfarenhet inom idrottsrörelsen, något som är värdefullt under hela livet.

Tillgången och tillgängligheten till en mångfald av olika idrottsanläggningar och idrottsmiljöer ska öka, bland annat genom att bättre inkludera idrott i processer för samhällsplanering, kommunal samverkan samt inrättandet av en nationell anläggningsfunktion.

Idrottsrörelsen ska stärka kunskapen och kompetensen samt främja kreativiteten kring att samverka med kommersiella aktörer, bidragsgivare och samarbetspartners för att skapa en stark, varierad och uthållig finansiering. Detta utan att göra avsteg från idrottens värdegrund.

Idrottsrörelsen ska kontinuerligt engagera nya ledare i alla åldersgrupper, med ett särkiltfokus på yngre. En mångfald av kunniga, empatiska och engagerade ledare gör verksamheten framgångsrik och skapar möjlighet för fler att idrotta.

Möjliggörare för samtliga mål

Digital utveckling, samverkan och kommunikation är viktiga områden som behöver utvecklas för att göra det möjligt att lyckas med strategiarbetet som helhet. De beskrivs enligt nedan som möjliggörare.

  • Digital utveckling och stärkt digital mognad.
  • Samverkan mellan förbund och föreningar utifrån att idrottsrörelsen är en helhet där specialidrottsförbunden kompletterar varandra.
  • Kommunikation av vad idrottsrörelsen är, vill, gör och åstadkommer.

För att idrottsrörelsen ska lyckas nå sina mål behöver den gå i takt med den digitala omställningen som sker i hela samhället.

Idrottsrörelsen är bred, det är en styrka som ska tas till vara än mer. Att lära av varandra och förstå hur förbund och föreningar kompletterar varandra är en förutsättning för att lyckas nå målen i Svensk idrott 2035.

Genom kommunikation i olika form och kanaler kan utveckling ske snabbare och på fler ställen inom idrottsrörelsen.

SISU Idrottsutbildarna har ett folkbildande uppdrag att få individer och föreningar att utvecklas. Men studieförbundet är också en kraft i att lyckas med Svensk idrott 2035.