Gå till innehållet
Logotyp, till startsidan

Strategi för SISU Idrottsutbildarna

Alt text på bild saknas

SISU Idrottsutbildarna

SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studieförbund som stödjer förbund och föreningar med folkbildning och utbildning. För att nå visionen Idrottsrörelsens folkbildning – världens bästa behöver vi göra vägval och pröva nytt. Bra folkbildning och utbildning ska bli ännu bättre och nå fler.

Strategin är både en organisationsstrategi för SISU Idrottsutbildarna såväl som en folkbildningsstrategi för idrottsrörelsen, då folkbildning sker i samverkan mellan förbund, förening och SISU Idrottsutbildarna.

SISU Idrottsutbildarna 2035 har alltså som syfte att vara en kraft i att lyckas med Svensk idrott 2035. Men strategin syftar även till att SISU Idrottsutbildarna ska stå på egna ben i sitt folkbildande uppdrag att få individer och föreningar att utvecklas.

Med avstamp i tre utgångpunkter tar strategin fart mot tre övergripande mål mot 2035. De tre möjliggörarna är avgörande för att vi ska lyckas.

Hållbar utveckling, med hänsyn till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, behöver genomsyra all folkbildning och utbildning och därför finns alla tre dimensioner av hållbarhet integrerade i SISU Idrottsutbildarna 2035. Det finns behov av att öka kunskapen hur idrottsrörelsen kan minska miljö- och klimatpåverkan. På grund av det har miljö- och klimatpåverkan tydliggjorts i ett eget delmål.

Strategi SISU Idrottsutbildarna

Utifrån nulägesbilden och omvärldsanalysen diskuterade SF, MO och RF-SISU distrikt under våren 2024 önskade riktningsförändringar och målbilder. Dessa prioriterades och konkretiserades i förslag till RIF 2024. Utifrån diskussioner och inspel på RIF föreligger följande remiss med tre övergripande mål med respektive tre delmål.

  • Mål E – Stärkt ledarskap
  • Mål F – Stärkt folkbildning för alla i förbund och föreningar
  • Mål G – Hållbara förbund och föreningar

Behovet av folkbildning är stort vilket påvisas i omvärldsanalysen som genomfördes av Reform Society och som inledde strategiprocessen. Ska idrotten klara av sin ledarförsörjning, genomföra en grön omställning och bedriva verksamhet i fungerande demokratiska föreningar krävs omfattande folkbildande insatser. För att idrottsrörelsen ska kunna dra nytta av digitala verktyg krävs en ökad digital förståelse bland aktiva och ledare. I framtiden kommer det krävas formella kunskaper men även omdöme och bildning. SISU Idrottsutbildarnas verksamhet vilar på båda dessa ben.

Kännedomen och kunskapen om SISU Idrottsutbildarna är relativt låg både bland SISU Idrottsutbildarnas medlemsförbund och hos allmänheten. Detta framgår av såväl en intern utvärdering som extern varumärkesundersökning. Kännedomen bland idrottsföreningar är något högre men varierar i olika delar av landet där utmaningen är störst i storstäder. Att kännedomen är relativt låg gör att potentiella folkbildningsinsatser inom idrottsrörelsen inte förverkligas. Omfattningen av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet varierar även i olika delar av landet. Undersökningarna visar dock att den sammanlagda attityden gentemot SISU Idrottsutbildarna är positiv.

Folkbildningen är i en pressad situation och ifrågasätts från flera håll. De övriga studieförbunden har fått ett kraftigt minskat anslag för de närmaste åren. SISU Idrottsutbildarna har ett oförändrat anslag men framtiden är oviss. Pendeln mellan kontroll och tillit i relation till offentliga bidragsgivare har generellt sett slagit över till mer kontroll. I jämförelse med flera andra studieförbund har SISU Idrottsutbildarna dock ett bättre nuläge då verksamheten är avgränsad till idrottsrörelsen och att egenkontroll samt uppföljning har utvecklats under de senaste åren.

SISU Idrottsutbildarna kan nå fler. I den statliga folkbildningsutredningen (2024) poängteras folkbildningens betydelse för svensk samhällsutveckling i och med den stora omfattningen och breda verksamheten. SISU Idrottsutbildarnas omfattande verksamhet, avgränsning till idrottsrörelsen och omställningsförmåga gör att SISU Idrottsutbildarna kan ta ytterligare steg när det gäller utbildning och bildning av fler idrottsledare. Det är en stor möjlighet för idrottsrörelsen som i likhet med många andra civilsamhällesorganisationer står inför behovet att föryngra ledarskapet.

Förslag på övergripande mål och delmål

Nedanstående förslag på övergripande mål och delmål är utformade som strävansmål. Det finns ingen inbördes prioritering mellan målen. Målen kommer att brytas ned i tvååriga verksamhetsinriktningar och följas upp med indikatorer.

Eftersom SISU Idrottsutbildarna 2035 är en vägledande strategi för SF och MO är strävansmål att föredra framför strikt mätbara mål. Modellen bygger på att SF och MO är självständiga. SF och MO har eller tar fram egna styrande dokument som utformas utifrån förbundets förutsättningar och utmaningar, med vägledning av den gemensamma strategin. När det gäller utbildning och bildning kan det till exempel handla om utbildningsstrategier eller utbildningsplaner som beskriver förbundets samverkan med SISU Idrottsutbildarna.

E

Mål – Stärkt ledarskap

De flesta får sin första ledarerfarenhet inom idrottsrörelsen och en av idrottsrörelsens styrkor är att det hela tiden engageras nya ledare. De utmaningar som idrottsrörelsen står inför ställer samtidigt krav på ett ökat antal och kunniga ledare i alla åldrar.

Kompetenta ledare är avgörande för att idrottsrörelsen ska fortsätta att främja långsiktig utveckling i idrottens alla utvecklingsfaser.

SISU Idrottsutbildarnas verksamhet blir därför mycket viktig för att kontinuerligt stödja med folkbildning och utbildning.

Många vittnar om ökade krav på de ideella ledarna. Även om idrottsrörelsen har tagit stora steg mot tryggare, mer inkluderad och jämställd idrott finns mycket kvar att göra.

SISU Idrottsutbildarna möter flest ledare i samhället och ska vara Sveriges största och främsta ledarskola.

SISU Idrottsutbildarna ska finnas nära idrottsföreningarna i hela landet och möjliggöra utveckling av kunniga, empatiska, engagerade ledare genom att erbjuda ett varierat utbud av folkbildning och utbildning. Att lära av varandra och reflektera tillsammans är ett viktigt komplement till det formella lärandet. Rekrytering av nya - inte minst unga - ledare är en central fråga för idrottsrörelsen.

SISU Idrottsutbildarna ska bidra till att utveckla former för att fler ska vilja och kunna engagera sig som ledare. SISU Idrottsutbildarna ska utveckla stödet till föreningar när det gäller ledarförsörjning där unga ledare är prioriterade.

Det ska vara en självklarhet i föreningen att ingen ska missgynnas eller behandlas sämre baserat på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Genom sitt utbud inom ledarutveckling vill SISU Idrottsutbildarna bidra till en trygg, inkluderande och jämställd idrott.

F

Mål – Stärkt folkbildning för alla i förbund och föreningar

Idrottsrörelsen är en plats för alla som vill vara med – oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi har en jämn könsfördelning bland SISU Idrottsutbildarnas deltagare och cirka hälften av deltagarna är yngre än 25 år men att nå mångfald är en utmaning.

För få deltagare i folkbildningsverksamhet har utländsk bakgrund och det finns behov av ökade insatser för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Omfattningen av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet varierar också i olika delar av landet. Det är inte bara storleken på RF-SISU distrikten, eller hur många idrottsföreningar som finns där, som avgör hur mycket folkbildning per invånare som genomförs. Arbetssätt spelar roll.

Deltagarundersökningar visar att de föreningar och individer som tar del av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är nöjda och återkommande. Hos de som inte deltar i idrottens folkbildning är kännedomen om vad SISU Idrottsutbildarna är, och gör, låg. Steget blir för stort till att ta del av SISU Idrottsutbildarnas utbud.

SISU Idrottsutbildarna ska öka antalet deltagare i folkbildningen och fortsätta arbeta för att nå fler individer och målgrupper som idag inte finns med i verksamheten.

SISU Idrottsutbildarna ska stärka sitt varumärke genom att förtydliga vad man gör och erbjuder, öka kännedomen samt stärka sin position som idrottsrörelsens studieförbund.

SISU Idrottsutbildarna ska fortsätta att verka i det lokala samt bli bättre på att anpassa verksamheten till föreningens och individens förutsättningar oberoende av var föreningen finns.

G

Mål – Hållbara förbund och föreningar

Hållbara förbund och föreningar bedrivs utifrån ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv. Idrotten är exempelvis socialt trygg och inkluderande. Föreningen tar ett ansvar för sin miljö- och klimatpåverkan och för att ha en god demokratisk styrning. Den bedriver också en ekonomisk hållbar verksamhet som bland annat innebär att säkerställa ansvarsfulla partnerskap och förebygga korruption.

Det är inte självklart att alla vet vad som gäller när man är medlem i en förening. Vilka rättigheter, möjligheter och vilka skyldigheter har en medlem? En stor del av SISU Idrottsutbildarnas alla arrangemang handlar om föreningsutveckling och föreningsdemokrati. Många unga, och även nya svenskar, lär sig om demokratiska arbetssätt först i idrottsföreningen.

Idrottande kommer alltid ha en påverkan på miljön. För att träna och tävla behöver vi resa, använda kläder, nyttja utrustning och ha någonstans att vara. Idrottsrörelsen behöver ta ansvar för sin miljö och- klimatpåverkan. Det ställer krav på kunskap och kompetens hos specialidrottsförbund, idrottsföreningar, evenemangsarrangörer och inte minst på SISU Idrottsutbildarna.

Digitalisering skapar stora möjligheter till att underlätta administration och utveckla idrottsverksamheten. Lyckas föreningar och förbund dra nytta av digitala verktyg kommer det att bidra till större möjligheter till mer och bättre idrottsverksamhet.

För att säkerställa att aktiva och ledare har en god kunskap om hur en förening ska bedrivas och fungera behöver folkbildning och utbildning i föreningsutveckling och föreningsdemokrati bli mer tillgänglig och engagera ännu fler. Det stärker såväl individen, föreningen som samhället i stort.

Föreningen bedriver en ekonomiskt hållbar verksamhet som bland annat innebär att säkerställa ansvarsfulla partnerskap och förebygga korruption.

SISU Idrottsutbildarna ska vara en resurs för att öka den digitala förståelsen och kunskapen hos aktiva och ledare i syfte att bland annat förenkla administration samt kunna erbjuda ett varierat digitalt utbildningsutbud.

SISU Idrottsutbildarna ska bidra till idrottsrörelsens minskade miljö- och klimatpåverkan genom att utveckla och erbjuda ett rikt utbildningsutbud. Då har föreningen enklare att ta ansvar för sin miljö- och klimatpåverkan.

Möjliggörare för samtliga mål

Digital utveckling, samverkan och kommunikation och marknadsföring är viktiga områden som behöver utvecklas för att göra det möjligt att lyckas med SISU Idrottsutbildarnas strategiska plan. De beskrivs enligt nedan som möjliggörare.

  • Digital utveckling och stärkt digital mognad.
  • Samverkan inom idrottsrörelsen för hög kvalitet på och koordination av utbud.
  • Kommunikation och marknadsföring av SISU Idrottsutbildarna.

Digital omställning sker i hela samhället, så också i idrotten. Den behöver gå i takt med tiden för att SISU Idrottsutbildarna ska lyckas uppnå sina mål. Idrottsrörelsen är bred, det är en styrka som ska tas till vara än mer. Att lära varandra mellan förbund och föreningar är en framgångsnyckel till att nå målen i SISU Idrottsutbildarna 2035.

Kommunikation och marknadsföring är en förutsättning för att stärka kunskap och kännedom om SISU Idrottsutbildarna.