Hem / RF arbetar med / Idrottsrörelsens antidopingarbete

Idrottsrörelsens antidopingarbete

Den 1 januari 2021 trädde den senaste versionen av världsantidopingkoden i kraft. Samtidigt började Antidoping Sverige AB (ADSE) sitt uppdrag som nationell antidopingorganisation för Sverige. Det innebär att idrottsrörelsens antidopingarbete nu är ett delat ansvar mellan RF och ADSE. Som alltid i antidopingsammanhang vilar ett tungt ansvar på individen.

RF:s ansvar i antidopingarbetet

RF har skrivit under världsantidopingkoden och har därmed ansvar att följa det globala dopingregelverket.

RF har också ansvar att

RF-stämman beslutar om svenska antidopingregler genom Idrottens antidopingreglemente samt i RF:s stadgar. Riksidrottsstyrelsen beslutar om svenska versioner av vissa internationella standarder, varav Sveriges föreskrifter för nationell antidopingverksamhet är en. Motsvarande regelverk beslutas av Antidoping Sveriges (se nedan) bolagstämma respektive styrelse. Mer om nationella regler för antidoping

Individens ansvar

Alla som deltar i verksamhet i idrottsförening eller specialidrottsförbund omfattas av Riksidrottsförbundets stadgar och antidopingreglemente. Varje enskild idrottare och ledare är själv ansvarig att känna till och följa dopingreglerna.

Antidoping Sverige

Efter beslut på en extra RF-stämma i december 2020 har RF inte längre rollen som nationell antidopingorganisation. Istället har en från RF och staten helt fristående organisation skapats med uppdrag att leda, samordna och utveckla det nationella antidopingarbetet. RF har ett samverkansavtal med den nya nationella antidopingorganisationen, Antidoping Sverige AB, för att kunna skapa mesta möjliga nytta för idrotten. För att verka för antidopingverksamhetens oberoende har Antidopingstiftelsen bildats, som är ensam ägare av Antidoping Sverige AB.

Mer om Antidoping Sverige och det svenska antidopingarbetet

Milstolpar i RF:s antidopingarbete

Fördjupning: Antidopingarbetet inom RF 1974–2020

1977: RF:s Dopingkommission etableras.

1978: Dopinglaboratoriet vid Huddinge Sjukhus öppnas.

1979: De första dopingreglerna antas och de första kontrollerna genomförs.

1981: Riksidrottsmötet antar en policy som bland annat slår fast att all idrott ska vara fri från doping och att förseelser ska bestraffas.

1982: Som ett av de första länderna i världen införs kontroller även under idrottens uppbyggnadsperioder (utanför tävling).

1983: Nordisk dopingkonvention antas – världens första multilaterala avtal, som bland annat möjliggör kontroller av varandras idrottsutövare i hela världen.

1985: Dopinglaboratoriet vid Huddinge Sjukhus ackrediteras av IOK.

1986: Antalet svenska dopingprov överstiger 1 000 per år.

1989: Sverige ratificerar Europarådets Antidopingkonvention.

1991: Den första samverkansgruppen mellan idrotten och berörda myndigheter bildas.

1992: Lagen om förbud mot vissa dopingmedel införs i Sverige och antalet svenska dopingprov överstiger 2 000 per år.

1993: Dopingjouren vid Huddinge Sjukhus öppnas, på initiativ av RF.

1994: Nordiskt samarbetsprojekt för utveckling av antidopingarbetet i Baltikum inleds.

1995: RF:s första webbplats etableras och blir snabbt en populär kanal för information.

1996: Utredningen ”Doping i ett folkhälsoperspektiv” presenteras (SoU 1996:12).

1998: Sverige ansluter sig till IADA-avtalet, ett samarbete mellan ledande länder inom antidopingområdet.

1999: World Anti-Doping Agency (WADA) bildas.

2001: Antidopingverksamheten ISO-certifieras.

2002: Antalet svenska dopingprov överstiger 3 000 per år.

2003: Världens första globala regelverk, ”World Anti-Doping Code” antas.

2004: RF ansluter sig till iNADO, en samverkansorganisation mellan nationella antidopingorganisationer.

2005: Ett forskarsymposium om gendoping arrangeras i samarbete med WADA och
Karolinska Institutet.

2006: Sverige ratificerar UNESCO:s Antidopingkonvention, som första land

2007: Ett digitalt stöd för idrottsföreningar, ”Vaccinera klubben mot doping”, lanseras.

2008: RF utreder antidopingarbetets framtida organisation.

2010: Dopingkontrollerna kompletteras med blodprov och biologiska pass utöver urinprov.

2011: Utredningen ”Antidoping Sverige – en ny väg för antidopingarbetet” (SOU 2011:10), som initierats av RF, presenteras.

2012: Regeringen uppvaktas om tillsynen av kosttillskott, som ofta visat sig innehålla både dopingklassade och hälsovådliga substanser.

2015: Dopingkommissionen ges en mer oberoende ställning i RF:s stadgar.

2016: ”Ren Vinnare”, en ny digital utbildning för elitidrottare, lanseras.

2017: Underrättelse- och utredningsarbetet förstärks, en säker webbplats för visselblåsare lanseras och världens första dopinghund, Molly, träder i tjänst.

2019: En ny version World Anti-Doping Code antas för ikraftträdande 1 januari 2021, som klargör behovet att omorganisera antidopingarbetet i en fristående organisation för att förstärka trovärdigheten.

2020: I december fattar en extra RF-stämma beslut om att överlåta ansvaret som nationell antidopingorganisation till en från idrotten och staten fristående organisation, Antidoping Sverige.