Får 7 miljoner för arbete med fritidskort

I regeringens budget för 2023 finns en satsning på fritidskortet. Totalt avsätts 50 miljoner kronor under 2023, följt av 731 miljoner kronor 2024 och 792 miljoner kronor 2025. Syftet är att ge fler barn och unga möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter, öka rörelse och minska stillasittande.

Riksidrottsförbundet får 7 miljoner kronor för att stödja idrottsföreningar med digitalisering, utbildning och kommunikation.

– Jag uppskattar att regeringen ser kraften i idrottsrörelsen och involverar oss. Att sänka trösklarna in i vår verksamhet och få fler barn och unga att både börja med en idrottsaktivitet och sen stanna kvar längre är ett viktigt arbete som pågår i flera delar av idrottsrörelsen, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet ser dock flera utmaningar för att fritidskortet ska nå sin fulla potential.

– Det handlar bland annat om den administrativa börda som kan komma att läggas på alla föreningar som redan tyngs av administration. Fritidskortet måste vara enkelt att hantera för de många föreningar som drivs av ideellt engagemang – om de inte mäktar med är mycket förlorat, säger Björn Eriksson.

E-hälsomyndigheten ska utveckla en digital infrastruktur för fritidskortet och Försäkringskassan ska förbereda införandet. Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd kommer också att samarbeta.

Regeringens satsning ska särskilt hjälpa barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll att delta i fritidsaktiviteter med hjälp av fritidskortet. Riksidrottsförbundet presenterade tidigare i år ny statistik som visar att deltagandet i föreningsidrott är högre i områden med starka socioekonomiska förutsättningar än i områden med socioekonomiskt svagare förutsättningar.

– Att de som behöver mest också får mest är bra. Men jag är bekymrad över hur det ska fungera i praktiken. Hur säkerställs att stödet når de barn och unga som faktiskt behöver det som mest? Här ser jag att landets idrottsföreningar och våra 19 RF-SISU distrikt kommer att spela en mycket central roll. Dessutom måste det finns föreningar som kan ta emot barnen och anläggningar att bedriva verksamhet i. Fritidskortet är ett steg men det krävs också insatser för ett starkt föreningsliv i dessa områden. En stabil och långsiktig basverksamhet är en avgörande del i framgångsreceptet, säger Björn Eriksson.

För mer information kontakta

Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet
070-626 46 06