Frågetecken kring försenat fritidskort

Socialminister Jakob Forssmed bjöd fredagen den 2 februari in till möte för att starta upp årets arbete med fritidskortet. Deltog på mötet gjorde ansvariga myndigheter och samverkansparterna, varav Riksidrottsförbundet är en. På mötet presenterades nuläget och vägen framåt. Riksidrottsförbundet lyfte viktiga frågor för idrottsrörelsen.

− Jag har givetvis landets alla idrottsföreningar för ögonen och vill att fritidskortet ska bli bra för dem. Det är viktigt att utformningen av fritidskortet sker på ett sätt så att den administrativa bördan inte ökar för föreningar. Det skulle vara problematiskt på flera sätt. Dels kan det leda till att föreningar som drivs helt ideellt med knappa resurser väljer att ställa sig utanför fritidskortet. Dels riskerar kostnaderna för föreningarna att öka om de exempelvis tvingas hantera fakturor på ett nytt sätt. Ökade kostnader för föreningarna riskerar i sin tur att leda till att de barn som har störst behov av fritidskoret slås ut när föreningen tvingas höja avgifterna, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Införandet av fritidskortet var tänkt till början av 2024 men har skjutits fram till 2025. Under 2024 har regeringen avsatt 731 miljoner till förberedelse och införandet av tjänsten. På mötet gavs dock inget besked om hur medel som är avsatta för 2024 kommer att användas.

− Vi har tidigare framfört till regeringen att medel som inte kan nyttjas under 2024 bör användas till insatser som kommer barn och unga till gagn. Under processen med fritidskortet har vi pekat på att bristen på plats för idrott kan vara en flaskhals för fritidskortets möjlighet till framgång. Ytterligare en utmaning är att nå de barn och unga som idag är underrepresenterade inom idrott, kultur och fritid. Behoven är stora och jag undrar varför besked från regeringen dröjer, säger Anna Iwarsson.

I april 2023 gav regeringen ett antal myndigheter i uppdrag att förbereda och ta fram ett förslag för en digital tjänst och för införandet av ett fritidskort för barn och unga. Syftet är att ge barn och unga i åldrarna 8-16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll samt barn och unga med funktionsnedsättning lyfts i regeringsuppdraget fram som prioriterade målgrupper för fritidskortet.

− Intentionen med fritidskortet – att få fler barn och unga i rörelse samt delta i en meningsfull fritid – är i linje med idrottsrörelsens utvecklingsarbete. Under många år har riksdag och regering med olika politiska konstellationer värnat idrottsrörelsens och civilsamhällets särart. Vi har understrukit att det måste de fortsätta göra även när det gäller fritidskortet och därför är det avgörande att privata, vinstdrivande aktörer inte tillåts vara utförare inom ramen för fritidskortet. Jag uppskattar att socialministern var mycket tydlig på mötet med att privata aktörer endast kommer att tillåtas i undantagsfall, exempelvis vid upphandling av den kommunala kulturskolan, säger Anna Iwarsson.

För mer information kontakta

Anna Iwarsson
Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
076-344 50 60