Den största anledningen till att aktiva och ledare tar sig till idrottsplatsen, hallen eller ut i skogen i ur och skur är att det är roligt. Det är alltså inte enbart träningen eller tävlingen i sig som attraherar, utan gemenskapen och glädjen att göra något tillsammans, som svenskarna anser är föreningsidrottens främsta styrka.

Idrottsrörelsen har påbörjat en förändringsresa mot 2025. Målen om livslångt idrottande i förening kräver att idrottsföreningar klarar av att både utveckla elit och erbjuda bredd- och motionsidrott – och att se att dessa hänger ihop. Ett helt liv med idrott ger ett starkare Sverige. Men för att klara av detta behöver vi stöd.

Här nedan kan du läsa vad vi anser inom ett antal för idrottsrörelsen viktiga områden. I vårt intressepolitiska program (pdf) Pdf, 11 MB. redogör vi även konkret för de åtgärder eller förändringar som är nödvändiga för att göra verklighet av våra ståndpunkter. Vi vill skapa en idrottsrörelse för alla – hela livet.

Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer

RF anser att:

• Idrotten ska vara en naturlig del i byggandet av den hållbara staden/samhället. Idrottsanläggningar- och miljöer ska vara ett givet inslag i samhällsplaneringen för att alla ska ha möjlighet att idrotta och träna. Det är också viktigt att idrottsföreningar får tillgång till alla typer av anläggningar till en rimlig kostnad oavsett vem som äger eller ansvarar för driften av anläggningen.
• Tillgången till idrottsanläggningar i form av mark, väg, luft och vatten måste säkerställas och tillståndshanteringen förenklas.
• Säkerhetsföreskrifterna och ansvarsförhållandena på idrottsanläggningar och i idrottsmiljöer tydliggörs.

Föreningslivets förutsättningar

RF anser att:

• Idrottspolitik först och främst är en nationell angelägenhet samt att synen på föreninglivet, idrottens särart och den beslutade politiken för det civila samhället ska genomsyra regeringskansliets och myndigheternas arbete när civilsamhället påverkas.
• Den långsiktiga utvecklingen av det offentliga stödet ska följa idrottsrörelsens ambition om livslång idrott i förening för alla som är det övergripande målet i Strategi 2025. Synen på idrottsrörelsens självständighet och kompetens är viktig att bevara.
• Statens stöd till idrottsrörelsen bygger, liksom kommunernas, på uppfattningen att idrottsrörelsen gör en samhällsnyttig insats. Men också på att idrottens självständighet är en förutsättning för den samhällsnyttan. Idrottsrörelsen är ingen leverantör av beställda samhällstjänster, utan består av lokala föreningar där människor slutit sig samman för att ägna sig åt ett gemensamt intresse. Det är medlemmarna, inte staten eller kommunerna, som bestämmer vad föreningen ska göra.
• Skattelagstiftning och andra regelverk ska uppmuntra, inte försvåra, ideellt engagemang. Administrativa krav ska minskas så långt det är möjligt. Det är viktigt att lagstiftningen kring föreningslivets skatter och avgifter utgår ifrån den skillnad mellan allmännyttig ideell och kommersiell vinstdriven verksamhet som dagens skattelagstiftning, liksom politiken för det civila samhället, bygger på.
• Ambitionen att minska hanteringen av kontanter i samhället ska ta hänsyn till föreningslivets behov. Det är viktigt att de administrativa processer som idrottsrörelsen har i sin kommunikation med stat, region och kommun digitaliseras och förenklas utifrån föreningslivets förutsättningar.

Ett helt liv med idrott och rörelse stärker folkhälsan

RF anser att:

• Kunskapen om hur ett rörelserikt liv i alla åldrar förbättrar folkhälsan behöver öka i samhället.
• Kunskap och förståelse för rörelse behöver utvecklas och stärkas redan från de tidiga barnåren upp till vuxenlivet.
• För att ytterligare kunna utveckla vårt arbete för att få vuxna och äldre att röra på sig och idrotta i förening, behövs ett utökat stöd och ett förändrat regelverk.

Bildning, utbildning och forskning

RF anser att:

• SISU Idrottsutbildarna ska ha ett minst lika stort stöd som övriga studieförbund gällande offentligt stöd på statlig, regional och kommunal nivå.
• Möjligheten för att elitidrottare ska kunna kombinera studier och idrott ska förbättras.
• Stödet till forskning om idrottsrörelsen och dess verksamhet, inklusive folkhälsa, samt om civilsamhället ska stärkas.

Internationella idrottsevenemang

RF anser att:

• I Sverige behövs på nationell nivå en plan för statens engagemang i internationella idrottsevenemang, framförallt för de riktigt stora evenemangen.
• Internationella idrottsevenemang och möten bör bli en naturlig del i statens arbete med exportstrategin. Sveriges internationella representation i världen bör vara en del i arbetet med att vinna evenemang till Sverige.

Idrottsrelaterad brottslighet

RF anser att:

• Brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang måste bekämpas bland annat genom ett gott samarbete mellan idrotten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Räddningstjänsten för att minska problemen kring idrottsevenemang.
• Det råder nolltolerans mot våld, hot och trakasserier inom idrotten, samtliga brott ska polisanmälas.
• Matchfixing går emot idrottsrörelsens grundidé om rent spel och en ärlig kamp. För att stävja uppgjorda matcher behövs en spelreglering som ställer krav på spelbolagens information och begränsar spelutbudet på ur matchfixingperspektiv olämpliga spelobjekt.
• Samarbetet med myndigheter och politiken är avgörande för att RF ska lyckas i sitt uppdrag, främst med de instanser som ansvarar för upptäckande antidopingåtgärder inom övrigt samhälle.

Arbetsmarknad

RF anser att:

• Staten bör se idrottsrörelsen som en resurs i arbetet med att skapa nya arbetstillfällen och att få fler arbetslösa som är långt från arbetsmarknaden att kunna få genomföra arbetsrelaterad praktik.

Spelpolitik

RF anser att:

• Föreningslivet och idrottsrörelsen ges goda förutsättningar att fortsatt vara konkurrenskraftig på den svenska spelmarknaden samt att idrottsrörelsen ges ersättning av de spelbolag som använder idrottsrörelsens verksamhet som spelobjekt.