Frågor och svar

Sidan uppdaterades: 24 november 2023

På den här sidan finns svar på idrottsjuridiska frågor som Riksidrottsförbundets jurister fått från till exempel förbund, föreningar och enskilda medlemmar.

Kan en person som inte är medlem i en idrottsförening hjälpa till med uppgifter som hör till kassörens uppdrag? (2020-08-10)

Enligt 3 kap. 4 § RF:s stadgar har styrelsen i en idrottsförening rätt att adjungera en ledamot även om saken inte reglerats i föreningens stadgar. En adjungerad ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Adjungeringen kan avse att lösa ett visst uppdrag, en viss uppgift eller att närvara vid visst eller vissa styrelsesammanträden som sakkunnig i vissa frågor. Det finns inget hinder mot att adjungera en arbetstagare hos föreningen (jfr. Malmsten, K. och Pallin, C., Idrottens föreningsrätt, 2 uppl., s. 91 och s. 99).

Föreningen i fråga skulle alltså kunna adjungera en ledamot för att hantera ekonomiska frågor eller biträda i sådana. Därutöver kan styrelsen ge någon annan i uppdrag att hantera ekonomiska frågor mot ersättning och att delegera sin beslutanderätt. Det är emellertid viktigt att i detta sammanhang notera att styrelsen alltjämt har det yttersta ansvaret för de åtgärder som vidtas. (jfr. Malmsten, K. och Pallin, C., Idrottens föreningsrätt, 2 uppl., s. 99).

Jag är medlem i en förening. Vi hade extra årsstämma för några dagar sedan. Då antogs nya stadgar, bland annat beslutades att medlemsavgiften skall vara erlagd senast 30 november under det år medlemskapet gäller. För att ha rösträtt på ordinarie årsmöte ska anmälan om medlemskap göras senast två månader före årsmötet i mars. För mig som gammal föreningsmänniska blir man medlem när man betalar sin medlemsavgift. Men enligt de stadgar som antogs vid extra årsmötet ska man anmäla sig som medlem i januari för att ha rösträtt vid årsmötet i mars. Att man sen kan vänta ända till 30 november innan man betalar sin medlemsavgift förefaller mig orimligt. Risken är då att en medlem kan ha rösträtt på årsmötet utan att ha betalt sin medlemsavgift. Om medlemmen sedan struntar i att betala sin medlemsavgift har den personen varit delaktig i föreningens beslut utan att vara medlem. Den ordningen är för mig orimlig. (2019-11-25)

Jag är medlem i en förening. Vi hade extra årsstämma för några dagar sedan. Då antogs nya stadgar, bland annat beslutades att medlemsavgiften skall vara erlagd senast 30 november under det år medlemskapet gäller. För att ha rösträtt på ordinarie årsmöte ska anmälan om medlemskap göras senast två månader före årsmötet i mars. För mig som gammal föreningsmänniska blir man medlem när man betalar sin medlemsavgift. Men enligt de stadgar som antogs vid extra årsmötet ska man anmäla sig som medlem i januari för att ha rösträtt vid årsmötet i mars. Att man sen kan vänta ända till 30 november innan man betalar sin medlemsavgift förefaller mig orimligt. Risken är då att en medlem kan ha rösträtt på årsmötet utan att ha betalt sin medlemsavgift. Om medlemmen sedan struntar i att betala sin medlemsavgift har den personen varit delaktig i föreningens beslut utan att vara medlem. Den ordningen är för mig orimlig. (2019-11-25)

I 3 kap. 4 § första stycket í RF:s stadgemall för idrottsföreningar anges att för att vara röstberättigad på årsmöte krävs att medlemskap har beviljats minst två månader före årsmötet och att medlemsavgifter har betalats senast två månader före årsmötet. I andra stycket anges att medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet. Följaktligen rekommenderas i RF:s stadgemall för idrottsföreningar att medlemskap erhållits och att medlemsavgift betalts minst två månader före årsmötet för att en person ska erhålla rösträtt.

Idrottens föreningsrätt bygger på principen att varje medlem har en röst och i 8 kap. 6 § Riksidrottsförbundets (RF) stadgar anges att endast fysisk person kan upptas som medlem i förening efter ansökan (jfr. Malmsten, K. och Pallin, C., Idrottens föreningsrätt, 2 uppl., s. 68 f., och Hemström, C. Organisationernas rättsliga ställning – om ekonomiska och ideella föreningar, 8 uppl., s. 54).Medlemsavgiften är många gånger den enda aktiva åtgärden (tydliga viljeförklaringen) från en person om att hen önskar bli medlem eller från en medlem om att hen alltjämt önskar delta i föreningens verksamhet och accepterar villkoren för medlemskapet (stadgar med mera). Därmed är betalning av avgiften ofta viktigt inte minst med hänsyn till den kontraktuella funktionen. Emellertid är det min bedömning att det inte finns något formellt hinder mot att en förening i sina stadgar föreskriver en annan ordning för erläggande av medlemsavgift och dess betydelse för erhållandet av rösträtt än den som rekommenderas i RF:s stadgemall för idrottsföreningar (jfr. Malmsten, K. och Pallin, C., Idrottens föreningsrätt, 2 uppl., s. 30 och 79).

Jag saknar dock ett sakligt motiverat skäl för den av frågeställaren beskrivna modellen. Med hänsyn till att medlemskapets fullbordan (i de fall avgift ska erläggas) är direkt förknippad med betalning av medlemsavgiften, framstår det som mest naturligt och logiskt att medlemskapet ska vara fullbordat innan hen ges rätt till ett demokratiskt inflytande (rösträtt) i föreningen. Alltså bör medlemsavgiften ha betalats in dessförinnan. Den i RF:s stadgemall rekommenderade modellen framstår därför sammanfattningsvis, i ett demokratiperspektiv, som mera tilltalande än den av frågeställaren beskrivna ordningen.

Vad gäller när en domare blivit erbjuden pengar för att påverka resultatet i en tävling som inte är föremål för vadhållning? Kan domaren respektive den som erbjuder hen pengar bestraffas? (2019-10-17)

Vad gäller när en domare blivit erbjuden pengar för att påverka resultatet i en tävling som inte är föremål för vadhållning? Kan domaren respektive den som erbjuder hen pengar bestraffas? (2019-10-17)

I 1.3 Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet (pdf) Pdf, 353 kB. (MFR) första stycket anges att det är förbjudet att delta i eller på annat sätt medverka till manipulation av resultatet av en tävling eller delmoment under en tävling, som är föremål för vadhållning, oavsett om personen själv eller genom ombud ingått vadhållning.

Den som mot eller utan betalning eller annan förmån medverkar till manipulation, utan att tävlingen är förmån för vadhållning, omfattas alltså inte av reglementet. En sådan person kan dock bli föremål för bestraffning enligt 14 kap. 2 § 12 RF:s stadgar (jfr. Hübinette, A. och Malmsten, K. Idrottens bestraffningsregler – Med kommentar, 6 uppl., s. 134).

I 14 kap. 2 § 12. anges att bestraffning kan ådömas den som i samband med idrottslig verksamhet berett sig eller annan, eller försökt bereda sig eller annan, otillbörlig förmån.

Av ordalydelsen i den aktuella paragrafen framgår att det är förbjudet att ta emot pengar eller någon annan form av materiell kompensation för medverkan till manipulation. Förbudet i RF:s stadgar omfattar emellertid även andra otillbörliga förmåner (”för sig eller annan”) relaterat till strikt idrottsliga konsekvenser/omständigheter av manipulation. MFR riktar sig alltså inte mot att någon, utan koppling till vadhållning, medverkar till att göra en s.k. läggmatch för att hjälpa en annan förening från degradering i seriesystemet eller för att kvalificera sig till högre nivå i tävling eller ett seriesystem. Trots att ett sådant osportsligt agerande inte kan bestraffas med stöd i reglementet kan händelsen bli föremål för bestraffning enligt 14 kap. 2 § 12. RF:s stadgar. Den som gynnas av manipulationen kan dock inte bestraffas om inte det är visat att den gynnade medverkat i manipulationen (se Hübinette, A. och Malmsten, K. Idrottens bestraffningsregler – Med kommentar, 6 uppl., s. 134 och 44).

Vad som angetts ovan innebär att den som erbjuder en domare t.ex. pengar för att påverka resultatet i en tävling, utan någon koppling till vadhållning, i syfte att själv eller annan ska komma i åtnjutande av idrottslig fördel kan bestraffas med stöd i 14 p. 2 § 12. RF:s stadgar. Även domaren som tar emot kompensationen för att medverka till manipulation kan bestraffas med stöd i samma paragraf.

Kan en förening byta DF och/eller SDF om dess tävlingsverksamhet bedrivs inom annat DF/SDF:s region?

Exempel: En förening i Norrtälje, Stockholms län, har i alla år tillhört Upplands Idrottsförbund (DF) och tidigare Upplands Bandyförbund (SDF), numera Bandyförbundet Region Mellansverige. Norrtälje ligger mycket perifert till i detta sammanhang, dessutom sker all mötesverksamhet i regionen på tider och geografiska platser som förhindrar föreningens närvaro. Sedan omorganisationen spelar Norrtäljes ungdomslag i serier som arrangeras av Stockholms Bandyförbund.

Kan föreningen i Norrtälje ansluta sig till Stockholms Idrottsförbund och Stockholms Bandyförbund?

Byte av distriktsidrottsförbund

I föreningens stadgar bör föreningens hemort/säte anges. Hemorten/sätet styr vilket distriktsidrottsförbund (DF) och vilket eller vilka specialidrottsdistriktsförbund (SDF) som föreningen, genom sitt medlemskap i specialidrottsförbund (SF), blir medlem i. Om föreningen hemort är i t.ex. Norrtälje kommun så bli föreningen, genom sitt medlemskap i SF, medlem i SDF och DF vars verksamhetsområde omfattar Norrtälje kommun.

I 9 kap. 1 § Riksidrottsförbundets (RF) stadgar anges att inom varje fastställt verksamhetsområde ska finnas ett DF. DF är – vart och ett inom sitt geografiskt begränsade område av landet – organ för RF:s regionala verksamhet.

DF ska organisera sin verksamhet enligt av DF-stämman fastställda stadgar. Av 9 kap. 2 § RF:s stadgar framgår DF:s namn och verksamhetsområde. Upplands idrottsförbund omfattar Uppsala län och kommunerna Norrtälje och Sigtuna i Stockholms län. I 9 kap. 4 § RF:s stadgar föreskrivs att DF består av föreningar som är medlemmar i till RF anslutna SF, och som har sin hemvist inom DF:s gränser.

Om föreningens hemort är i Norrtälje är alltså föreningen medlem i Upplands idrottsförbund. Det finns inga undantag från denna ordning. Den enda möjligheten för en förening att bli medlem i ett annat DF, än det som föreningen enligt sina stadgar för närvarande är medlem i, är att medlemmarna vid årsmötet beslutar att ändra sina stadgar så att föreningens hemort/säte förläggs inom ett annat DF:s verksamhetsområde.

Byte av specialidrottsdistriktsförbund

I 11 kap. 6 § första stycket RF stadgar anges att SF beslutar, genom föreskrift i sina stadgar, om SDF ska finnas.

I t.ex. 1 kap. 2 § SBF:s stadgar anges följaktligen att förbundet har för sin regionala verksamhet SDF.

I 11 kap. 6 § andra stycket RF:s stadgar anges att ett SDF:s gränser ska omfatta ett eller flera DF eller ett eller flera län. Avvikelse härifrån ska godkännas av Riksidrottsstyrelsen (RS). I andra stycket föreskrivs att SDF omfattar de föreningar som är medlemmar i vederbörande SF och som har sin hemvist inom SDF:s geografiska område.

I 2 kap. 1 § fjärde stycket SBF:s stadgar stadgas att medlemskap i förbundet innebär att föreningen samtidigt blir medlem i det SDF och DF inom vars gränser föreningen har sin hemort.

Av 8 kap. 1 § SBF:s stadgar framgår vilka SDF som finns inom SBF, däribland Bandyförbundet distrikt Mellansverige.

Om föreningens hemort är i Norrtälje kommun och Bandyförbundet distrikt Mellansverige omfattar Norrtälje kommun så är föreningen följaktligen medlem i Bandyförbundet distrikt Mellansverige. Oavsett denna ordning kan det vara möjligt för en förenings lag att delta i ett annat SDF:s tävlingsverksamhet om utrymme härför ges t.ex. i SF:s tävlingsregler. Det innebär emellertid inte att föreningen, utan att ändra sin hemort/säte, kan bli medlem i ett annat SDF.

Hur många lag måste delta i en turnering/tävling för att vinnaren ska kunna kalla sig svensk mästare, eller för att tävlingen ska kunna ha SM-status?

I 12 kap. 1 § Riksidrottsförbundets (RF) stadgar anges att RF mästerskapstävlingar, som får anordnas i de idrottsgrenar för vilka – efter framställning av vederbörande specialidrottsförbund (SF) – mästerskap godkänts av Riksidrottsstyrelsen (RS) omfattar för såväl kvinnor som män till exempel svenska mästerskapstävlingar (SM).

I 12 kap. 2 § första stycket RF:s stadgar anges att RF:s mästerskapstävlingar, som till exempel SM, gäller tävlan om RF:s mästerskapstecken.

I 12 kap. 2 § andra stycket RF:s stadgar anges att RF:s mästerskapstecken får delas ut endast i tävling, där minst två tävlande eller, när det gäller lagmästerskap, minst två lag startat. SF har rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler föreskriva att antalet lag ska vara större än vad som angetts här.

Det innebär att det krävs att minst två lag deltar SM. Om vederbörande SF har föreskrivit ett större antal lag i sina stadgar eller tävlingsregler gäller i stället det antalet.

Kan en medlem i en idrottsförening som har begått en förseelse vid idrottstävling utanför Sverige bestraffas av SF enligt 14 kap. RF:s stadgar?

RF:s bestraffningsregler är universellt tillämpliga. De som enligt 14 kap. 1 § RF:s stadgar är underkastade bestraffningsreglerna (bestraffningssubjekt) kan alltså bestraffas oberoende av om förseelse, enligt 14 kap. 2 § RF:s stadgar, begåtts i Sverige eller i ett annat land (bl.a. RIN 1986-09-17 § 3).

Är det olämpligt att en föreningen använder ordet ”team” i stället för ”förening”, ”klubb”, ”sällskap” eller liknande i sitt föreningsnamn?

I 8 kap. 1 § Riksidrottsförbundets (RF) stadgar anges att ideell förening, som består av enbart fysiska personer, får efter skriftlig ansökan upptas som medlem i specialidrottsförbund (SF) om ett antal villkor är uppfyllda. I 4. anges därvid att föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening.

Enligt 2 kap. 7 § RF:s stadgar har Riksidrottsstyrelsen (RS) rätt att utfärda anvisningar till vägledning vid tillämpningen av stadgarna. Enligt 5 kap. 12. ska RS biträda SF i ärende om förenings medlemsansökan.

Mot bakgrund av ovan utfärdade RS, den 11 oktober 2013, en anvisning om vägledning vid tillämpning. Av anvisningen framgår att är föreningen inte redan medlem inom RF, ska SF – innan beslut om medlemskap tas – kontrollera med RF att föreningens namn inte är olämpligt eller förväxlingsbart med till RF redan ansluten förenings namn. Namnkontroll hos RF ska också ske i de fall förening önskar ändra sitt namn.

Av anvisningen framgår vidare att namn på förening som lätt kan förväxlas med namnet på annan till RF ansluten förening får inte godkännas. Detsamma gäller om namnet väcker anstöt, löje eller obehag. Namn på idrottsförening bör inte innehålla ordet ”förbund”, ”svenska”, ”läns”, ”distrikts” eller liknande, eftersom dessa ord betecknar riks- eller regional organisation. Namnet bör inte heller innehålla orden ”sektion”, ”kommitté”, ”lag”, ”team” eller liknande då dessa leder tanken till underavdelningar inom en förening, eller ordet ”allians” vilket vanligen betecknar en sammanslutning av lokala föreningar. Slutligen bör namnet utvisa att föreningen är en ideell förening som bedriver idrott, dvs ordet ”förening”, ”klubb”, ”sällskap” eller liknande bör finnas med i kombination med ordet ”idrott”, ”sport”, ”handboll”, ”ishockey”, ”bil” osv.

Det besvärligaste vid prövningen av om ett namn ska godkännas eller inte är förmodligen vad som ka eller ska betraktas som ett olämpligt föreningsnamn. Vad som är olämpliga föreningsnamn varierar därtill mellan olika SF. Några förbund är negativa till utländska namn, andra är det inte. Några förbund accepterar förkortningar, andra gör inte det.

Vad avser s.k. ”team” så förekommer det idag inom vissa individuella idrotter. Hur ett ”team” är organiserat och hur de förhåller sig till övriga idrottsliga aktörer skiljer sig i vissa hänseende åt från idrott till idrott, även om det finns vissa gemensamma drag. Teams inom cyklingen har erkänd plats i idrottens organisation. I internationella cykelförbundet (UCI) regler har ”team” definierats. Teams inom längdskidåkningen liknar på vissa sätt team inom cyklingen men det finns även viktiga skillnader. Det internationella skidförbundets (FIS) bestämmelser innehåller inga bestämmelser motsvarande UCI:s. FIS förutsätter att de enskilda åkarna representerar en idrottsförening eller en nation, men samtidigt accepterar förbunden att längdåkarna, i tävlingar som är organiserade av FIS medlemmar, deltar bärandes ”teamets” färger. Ett ”team” inom längdskidåkning kan alltså utgöras av åkare tillhörande olika idrottsföreningar och nationer som idrottsligt hänseende tävlar mot varandra. ”Teamet” är d.v.s. framförallt ett sponsorkoncept inom skidåkningen (Lindholm, J. Idrottsjuridik, 1 upp., s. 140 f.).

Mot bakgrund av att ”team” kan leda tanken till en underavdelning inom en förening och av att vad som utgör ett ”team” tycks variera mellan olika idrotter är RF:s bedömning att det måste ske en lämplighets bedömning utifrån varje SF:s regelverk i fråga om ordet ”team” kan ersätta ”förening”, ”klubb”, ”sällskap” eller liknande. Det finns emellertid en hel del som talar för att en idrottsförenings namn, i vilket ”team” ersätter ord som ”förening”, ”klubb”, ”sällskap” eller liknande, skulle kunna bedömas som olämpligt. Att det inom den aktuella idrotten finns en tydlig definition av vad som utgör ett ”team” och att det på så sätt klarläggs att ett ”team” motsvarar en ideell förening skulle dock kunna tala för att ”team” kan ersätta ord som ”förening”, ”klubb”, ”sällskap” eller liknande. Under förutsättning att det är förenligt med aktuellt SF:s praxis bör ”team” under alla omständigheter kunna användas i kombination med något ord som tydligt utvisar att organisationen är en ideell förening. Avslutningsvis är det viktigt att framhålla att SF:s bedömning av vad som utgör ett lämpligt namn ska ske i enlighet med likhetsprincipen (se RIN 801/15-15).

Måste man sälja lotter för att delta i föreningens idrottsliga verksamhet?

Det är vanligt att styrelsen beslutar om försäljningsuppdrag kopplat till deltagande i föreningens idrottsliga verksamhet. Det kan uttryckas som att alla spelare i laget x, utöver medlemskap i föreningen och eventuell deltagaravgift, ska utföra ett försäljningsuppdrag per säsong/termin/period. Om föreningen väljer detta upplägg är det viktigt att informationen om försäljningsuppdraget ges till medlemmarna innan eller senast samtidigt som anmälan till en ny säsong/termin/period sker. Försäljningsuppdraget blir då en del av avtalet mellan föreningen och medlemmen (eller vårdnadshavaren om medlemmen är omyndig) om villkoren för att delta i den idrottsliga verksamheten. I ett sådant läge har medlemmen att utföra försäljningsuppdraget. Om försäljningsuppdraget inte utförs får styrelsen överväga om det finns grund för att inleda ett ärende om att medlemmen inte kan delta i den idrottsliga verksamheten.

Om föreningen väljer att koppla ett försäljningsuppdrag till deltagande i föreningens idrottsliga verksamhet men inte informerar om detta innan eller senast samtidigt som anmälan till en ny säsong/termin/period sker kan föreningen inte vägra medlemmen att delta om försäljningsuppdraget inte utförs.

Vad gäller om vårdnadshavarna, med gemensamt vårdnadsansvar, inte är överens om barnets idrottsutövande i idrottsförening?

I 6 kap. 11 § föräldrabalken anges att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. I 6 kap. 13 § föräldrabalken anges att: står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, ska vad som sagts i 11 och 12 §§ gälla dem tillsammans. Vidare anges att är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas , bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen slår fast huvudregeln att barnets vårdnadshavare ska utöva sina rättigheter och skyldigheter tillsammans. Om en av vårdnadshavarna är tillfälligt förhindrad på visst sätt att ta del i beslut, bestämmer den andra vårdnadshavaren ensamt. Föräldrar med gemensamt vårdnadsansvar ska tillsammans besluta i frågor som rör barnet. Det betyder inte att båda vårdnadshavarna måste delta i alla beslut. Om föräldrarna inte bor tillsammans måste med nödvändighet den förälder som har barnet hos sig träffa de flesta vardagliga besluten (se prop. 1997/98:7 s. 54 f). Det kan gälla frågor om barnets, mat, kläder, sovtider och hur barnets ska tillbringa sin fritid. Någon rättslig påföljd drabbar inte den förälder som driver igenom sin vilja i strid med den andres (se prop. 1975/76:170 s. 178). En vårdnadshavare som inte har deltagit i ett beslut har alltså inte någon möjlighet att påtala ett överskridande av den gemensamma beslutanderätten utan är hänvisad till att väcka talan om ändring av vårdnadsansvaret som sådant (se Singer, A. Föräldraskap i rättslig belysning, s. 440 f.). En utomstående tredjeman som berörs av vårdnadsbeslutet måste också i allmänhet vara berättigad att anta att den förälder som hen har att göra med handlar i samförstånd med den andra föräldern, om det inte finns någon särskild anledning att anta att det föreligger meningsskiljaktigheter (se prop. 1975/76:170 s. 178).

Beslut om hur barnet ska tillbringa sin fritid räknas, som framgår av ovan, i regel till de vardagliga besluten. Det finns emellertid även här en del betänkligheter. Socialstyrelsen ansåg, i sitt remissyttrande över Vårdnadstvistutredningens betänkande, att beslut om barnet får delta i en farofylld fritidsaktivitet eller längre ferievistelse inte är att hänföra till den dagliga omsorgen (se prop. 1997/98:7 s. 55).

Under förutsättning att föräldrarna har gemensamt vårdnadsansvar och bor tillsammans är det vår bedömning att föräldrarna gemensamt ska fatta beslut om barnets medlemskap i en idrottsförening. En idrottsförening måste emellertid, som utgångspunkt, kunna anta att en vårdnadshavare som kommer in en ansökan om medlemskap hos föreningen, för sitt barns räkning, gör så i samförstånd med den andra föräldern med mindre än att det finns någon särskild anledning att anta att det föreligger meningsskiljaktigheter mellan vårdnadshavarna. Om föreningen antar att det föreligger meningsskiljaktigheter bör båda vårdnadshavarnas godkännande inhämtas.

Under förutsättning att det föreligger gemensamt vårdnadsansvar och förädlarna inte bor tillsammans är det vår bedömning att den förälder som har barnet hos sig måste kunna fatta beslut om barnets medlemskap i en idrottsförening inom ramen för den dagliga omsorgen om barnet, med mindre än att aktuella deltagandet i idrottsföreningen är särskilt farofyllt för barnet i fråga. Om idrottsutövandet faller utanför de vardagliga besluten skulle de i stället vara att anse som ett beslut av ingripande betydelse och kräva gemensamt beslut av vårdnadshavarna. Då gäller utgångspunkten att idrottsföreningen måste kunna förlita sig på att föräldrarna agerar i samförstånd och det inte finns någon särskild anledning att anta att det föreligger delade meningar.

Kan omyndiga avtala om medlemskap i en idrottsförening?

Den rättsliga utgångpunkten är att var och en får fritt avgöra om de vill ingå avtal, om vad och med vem, men att avtalsparterna därefter är ömsesidig skyldighet att fullgöra avtalet. Fysiska personers möjlighet att ingå bindande avtal förutsätter dock att de har rättslig handlingsförmåga, det vill säga förmåga att med rättsligt bindande verkan råda över sin egendom eller ingå förbindelser. I detta hänseende är det problematiskt att många som vill utöva idrott är underåriga, det vill säga yngre än arton år (se t.ex. Lindholm, J. Idrottsjuridik, s. 113).

För de underåriga är den rättsliga utgångpunkten, enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) att de är omyndiga och saknas rättslig handlingsförmåga. I stället är det den omyndiges förmyndare, normalt dennes föräldrar, som företräder den omyndige och med bindande verkan ingår rättshandlingar på dennes vägnar. Det är således viktigt att idrottsliga överenskommelser, som till exempel om medlemskap i en idrottsförening, med en minderårig ingås med dennes förmyndares godkännande. Ett sådant avtal är som huvudregel bindande. Förhållandet att det rör sig om en ung person och att det är förmyndaren som ingått avtalet kan emellertid vägas in i en eventuell oskälighetsbedömning (se Lindholm, J. Idrottsjuridik, s. 113).

Krävs det att ledamöterna i valberedningen är medlemmar i föreningen de bereder val för?

Enligt 8 kap. 1 § första stycket RF:s stadgar får en ideell förening, som består enbart av fysiska personer, efter skriftlig ansökan upptas som medlem SF om ett antal villkor är uppfyllda. Bland annat krävs det enligt 1. att ansökningen om medlemskap är åtföljd av föreningens stadgar, som upprättas på grundval av RF:s stadgemall för idrottsföreningar och enligt 3. att föreningen har förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s respektive SF:s stadgar.

I 3 kap. 1 § första stycket RF stadgar anges att för valbarhet som väljs av årsmöte inom RF, DF, SF, SDF och förening krävs att den nominerade är medlem i förening ansluten till RF. Enligt samma paragraf fjärde stycket får arbetstagare hos förening eller förenings IdrottsAB inte väljas till ledamot av föreningens styrelse eller valberedning eller till revisor i föreningen.

En föreningens valberedning är ett föreningsorgan valt av medlemmarna på årsmötet, fristående från styrelsen. Av detta skäl är det mindre lämpligt att styrelseledamöter även arbetar i valberedningen. Normalt brukar det inte finnas en ”valberedning” för valberedningen, utan när punkten val av valberedning kommer upp på årsmötet så gäller fri nominering. Inget hindrar dock att årsmötet utser några personer som bereder valet av valberedning till nästa årsmöte. (se Malmsten, K. och Pallin, C. Idrottens föreningsrätt, uppl. 2, s. 110.) I 4 kap. 1 § RF:s stadgemall för idrottsföreningar anges därtill att består av ledamöter valda av årsmötet.

Mot bakgrund av ovan följer att ledamöterna i valberedningen i en förening, som är medlem i ett SF, måste vara medlemmar i en föreningen ansluten till RF.

Det är föreningens stadgar som avgör om ledamöterna av valberedningen måste vara medlemmar i den föreningen som de arbetar som valberedare för.

Härvid kan emellertid noteras att det i RF:s stadgemall för idrottsföreningar 3 kap. 6 § föreskrivs att valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen.

Har en styrelseledamot i en idrottsförening tystnadsplikt vad avser styrelsens arbete?

Har en styrelseledamot i en idrottsförening tystnadsplikt vad avser styrelsens arbete?

Styrelsens sammanträden är inte offentliga. Styrelsen bestämmer därför om andra personer, medlemmar eller icke medlemmar har rätt att närvara vid sammanträdena. Frågan om en styrelseledamot har tystnadsplikt i vad avser styrelsens arbete är inte alldeles enkel att besvara. Att styrelseledamöter har en generell tystnadsplikt torde emellertid inte kunna hävdas. Ledamoten är vald att representera medlemmarna och föreningen och att i denna syssla med alla i frågor tillvarata deras intressen på bästa sätt. En generell tystnadsplikt kan allvarligt motverka en ledamots möjligheter att på demokratiska grunder fritt fullgöra sitt uppdrag. På andra sidan ligger i samma uppdrags natur att en ledamot inte får röja uppgifter från styrelsemöten eller styrelsehandlingar som skulle kunna skada föreningen.Ett sätt att ge klarhet i saken är att styrelsen utarbetar ett policydokument om hur sekretessfrågorna ska hanteras inom styrelsen. I särskilt känsliga frågor kan styrelsen därutöver göra särskild anteckning i styrelseprotokollet att uppgifterna i aktuell paragraf inte obehörigen får röjas. (Se Malmsten, K. och Pallin, C. Idrottens föreningsrätt, s. 97).Följande gäller för idrottsföreningen men kan enligt vår bedömning i sin helhet även tillämpas för specialidrottsförbund.Vi rekommenderar alltså som utgångspunkt inte att styrelseledamöterna ingår sekretessavtal avseende styrelsens arbete även om det kan finnas situationer då det är lämpligt att ingå ett sådant avtal.

Sidan publicerades: 17 oktober 2022