Gå till innehållet
Logotyp, till startsidan

Fritidskortet – Kompletterande insatser

Sidan uppdaterades: 19 maj 2025

Riksidrottsförbundet (RF) erhöll 256 miljoner kronor under 2024 av regeringen kopplat till införandet av Fritidskortet. Pengarna har använts för att bidra till att fler barn och unga hittar till och känner sig välkomna i idrottsrörelsen. Pengarna har fördelas över fyra huvudområden utifrån riktlinjer satta av regeringen.

Regeringen har vid ett par tillfällen under 2024 beslutat om kompletterande insatser inför införandet av fritidskort för barn och unga. Sammantaget tilldelades RF 256 miljoner kronor. 120 miljoner kronor i ett bredare ekonomiskt stöd, 130 miljoner kronor till anläggningar- och idrottsmiljöer och 6 miljon kronor för RF:s deltagande i arbetet med framtagandet av fritidskort.

RF har använt pengarna för att ge fler barn, särskilt de från socioekonomiskt svaga hushåll, möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Det inkludera också ett visst fokus på barn med funktionsnedsättningar och nå barn i alla kommuner. Pengarna har även ökat tillgången till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer för att på så sätt ge fler barn och unga möjligheten att delta i idrottsaktiviteter.

Specifikt har följande områden getts ökat stöd under 2024:

  • Stärka verksamhet i socioekonomiskt svaga områden (segregerade områden).
  • Rekrytera och utbilda ledare samt (ledarstöd/ledarsatsning).
  • Förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning (Idrott för personer med funktionsnedsättning).
  • Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer (anläggning).

Nedan ges ytterligare information om vad pengarna nyttjats till inom respektive område.

Segregerade områden

Under 2024 fördelades cirka 21 mkr till föreningar och RF-SISU distrikt med syftet att stärka befintliga idrottsföreningar i strukturbyggande, ledarskap och närvaro, rekrytera och utbilda ledare samt utveckla och utforma idrottsverksamhet för att tillgängliggöra föreningsidrotten för fler.

14 mkr fördelades till föreningar som verkar i de områden som har socioekonomiska utmaningar – och föreningsidrottsliga utmaningar*. Sammantaget har 453 föreningar beviljats stöd under året. Dessa föreningar tillhör 42 olika förbund och huserar i 126 olika kommuner. Storleken på beviljat stöd till respektive förening varierar kraftigt, från mindre belopp för enklare rekryteringsinsatser till för större projekt som involverat flera hundra barn och unga i segregerade områden och inkluderat uppstart av verksamhet och föreningsgemensamma aktiviteter.

7 miljoner kronor har fördelats till RF-SISU distrikten för att träffa föreningarna i aktuella områden och lokalisera deras behov. Medlen har förstärkt och utökat distriktens befintliga arbete i segregerade områden.

* Som område med socioekonomiska utmaningar räknas områden som 2021 klassades som områdestyp 1 (”områden med stora socioekonomiska utmaningar”) eller områdestyp 2 (”områden med socioekonomiska utmaningar”) av Delegationen mot segregation/Boverket.

Ledarstöd/Ledarsatsning

Under 2024 fördelades cirka 60 mkr till förbund och RF-SISU distrikt med syftet att stärka det strategiska arbetet kring att behålla och rekrytera ledare till idrottsrörelsen och detta inte minst gällande idrottsföreningar som arbetar med underrepresenterade grupper.

38,5 miljoner kronor fördelades till SF och handlade konkret om att:

  • Få fler utbildade ledare och fler ledare allmänt via rekrytering,
  • öka kompetens inom inkludering, tillgänglighet och socioekonomisk segregation samt
  • få en ökad ungdomsdelaktighet.

60 SF har deltagit i arbetet under året och sammantaget visar redovisningen från SF att de nått ut till över 5 000 föreningar och 35 000 ledare med insatserna. Utöver direkta utbildningsinsatser har flertalet SF arbetat strukturerat med ledarrekrytering och ledarutveckling och att flertalet valt att anpassa sina utbildningar och material för att vara mer inkluderande och tillgängliga. Det ger respektive SF ökade förutsättningar till att resultatet blir bestående över tid.

21,4 miljoner kronor fördelades till RF-SISU distrikten för att fortsätta bedriva den ledarsatsning som genomförts under 2022–2023, där ett särskilt fokus nu riktats mot unga ledare. Distrikten har genomfört traditionellt folkbildningsarbete i föreningar där de i processer och lärgrupper under 2024 nått 1 260 föreningar runt om i landet tillhörande 68 SF.

Idrott för personer med funktionsnedsättning

Under 2024 fördelades cirka 20 miljoner kronor med syftet att skapa bättre förutsättningar för föreningar att bedriva verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

13,9 miljoner kronor fördelades till 34 SF under 2024 för inköp av material och utrustning för användning i lokala idrottsföreningar. Ambitionen har varit att inkludera fler personer i idrottsföreningar och skapa långsiktig jämlikhet inom idrottsrörelsen genom att minska trösklarna för deltagande. SF har bland annat gjort inköp av specialanpassad tävlings- och träningsutrustning, anpassad större utrustning som är en del av aktivitetsytan och pedagogiskt stödmaterial.

6 miljoner kronor har fördelats till RF-SISU distrikten för att förstärka och förlänga deras pågående arbete med idrott för personer med funktionsnedsättning.

Centralt har RF tagit fram pedagogiska stödmaterial, däribland bildstöd, för att underlätta deltagande och lärande för barn och unga med funktionsnedsättning. RF har också bedrivit ett samverkansprojekt med Fritidsbanken för att skapa bättre förutsättningar för målgruppen.

Rörelsesatsningen

Under 2024 fördelades cirka 14,6 miljoner kronor i enlighet med det övergripande syftet med RF:s rörelsesatsning. Rörelsesatsningen har intentionen att främja långsiktig samverkan mellan idrottsföreningar och skola för att nå nya barn och ungdomar, främst dem som idag står längst ifrån idrotten. Fokus är på underrepresenterade grupper inom idrotten och målgruppen inkluderar elever i grundskolan.

Stöd har getts till särskilda ”skolpaket” som kunde användas och distribueras till föreningar för samverkan med skolan. Förbunden har därför getts möjlighet att köpa in och distribuera skolpaket som inspirerar till rörelseglädje, är enkelt att komma i gång med och kan användas inom ramen för skolan och i förening.

Medel fördelades till 28 SF som via stödet hade möjlighet att köpa in cirka 3 900 skolpaket som sedan har kunnat distribueras till skolor och föreningar.

Anläggning

Under 2024 användes cirka 130 mkr för att stödja ökad tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer och på så sätt främja barns och ungas delaktighet i idrottsaktiviteter.

RF har arbetat med i huvudsak två olika delar:

  1. Förstärkt stöd till anläggningar och idrottsmiljöer
  2. Stärkt kunskapsutveckling inom området anläggningar och idrottsmiljöer.

Förstärkt stöd till anläggningar och idrottsmiljöer

RF har förstärkt det ordinarie anläggningsstödet som årligen omfattar 80 mkr med möjligheten att fördela ytterligare medel där fokus har varit på idrottsmiljöer som nyttjas av barn och ungdomar. Grundläggande för arbetet har varit att främja en god spridning av anläggningsprojekt i hela landet.

I tillägg till RF:s ordinarie anläggningsstöd har 412 föreningar ytterligare getts stöd omfattande 78,9 mkr. Dessa föreningar finns i 174 olika kommuner i samtliga RF-SISU distrikt. Sammantaget representerar dessa föreningar 55 av RF:s 72 medlemsförbund.

Som komplement till ett utökat anläggningsstöd infördes även en ny stödform som möjliggjorde att större stöd (max 5 miljoner i relation till 2 miljoner idag) kunde fördelas. 11 olika föreningar erhöll ett större stöd omfattande sammantaget 42,5 mkr.

Medel har också nyttjats för att hantera den ökade mängden ansökningar under året vilket uppgått till 4,6 mkr som förstärkt i huvudsak RF-SISU distriktens kapacitet.

Stärkt kunskapsutveckling inom området anläggningar och idrottsmiljöer.

Utöver direkt anläggningsstöd har RF använt cirka 5 miljoner kronor för att öka kunskapen om idrottens ytor samt stärka samverkan med kommuner för en tydligare behovsbeskrivning.

60 SF har under 2024 erhållit sammanlagt 3,6 mkr för att bidra med kunskap om de platser som idrottsrörelsen verkar på.

RF har samtidigt tagit fram metoder, verktyg och arbetssätt som syftar till att skapa ännu bättre relationer och samarbete med kommunerna. Syftet har varit att idrottsrörelsen och kommuner ska ges bättre förutsättningar till samsyn kring vad som bör prioriteras i en kommun avseende anläggningar och idrottsmiljöer.

Arbetet fortsätter under 2025 med ordinarie statsanslag.

5 miljoner kronor (samt ytterligare 15 miljoner kronorfrån ordinarie statsanslag) används för att på kort och lång sikt bidra till kunskapsutveckling inom anläggningar och idrottsmiljöer. Genom att 15 miljoner kronorfrån ordinarie anslag används kommer arbete även ske under 2025 och framåt. Arbetet kommer genomföras utifrån tre delområden där särskild hänsyn tas till barn och ungdomsidrott utifrån det generella syftet med fritidskortet.

  • Ökad kunskap om idrottens ytor
    Samla och konkretisera de behov och önskemål som föreningar (och idrottsförbund) har när det kommer till de idrottsytor som föreningslivet verkar på. Målet är att skapa en mall och infrastruktur som är anpassad för idrottens behov vad gäller att tydliggöra sina behov kring anläggningar och idrottsmiljöer samt att förse kommunerna med relevant information. Samverkan sker mellan RF och förbund.
  • Stärka samverkan med kommuner för en tydligare behovsbeskrivning
    Ta fram metoder, verktyg och arbetssätt och därigenom skapa ännu bättre relationer och samarbete med kommunerna. Syftet är att idrottsrörelsen och kommuner ska ges bättre förutsättningar till samsyn kring vad som bör prioriteras i en kommun avseende anläggningar och idrottsmiljöer. Samverkan sker mellan RF och RF-SISU distrikt.
  • Projekt för bättre nyttjande av idrottsanläggningar
    Ta fram en rapport och lärgruppsmaterial för hur föreningar kan träna på ”annan plats” för att frigöra tid för andra idrotter och aktiviteter. Arbetet inbegriper också samverkan mellan förbund vad gäller plats för idrott där SF ska erbjudas stöd för utökad samverkan mellan förbund där SF:s idrotter delar eller verkar på närliggande ytor. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om hur platser bättre kan samnyttjas eller nyttjas mer effektivt för att frigöra tid och resurser. Målet är att IF ska få en ökad förståelse för hur de kan arbeta med den egen anläggningssituationen för att motverka de utmaningar som IF står inför.

Om Fritidskortet

Regeringen har beslutat att införa ett fritidskort för barn och ungas (8–16 år) kostnader för idrotts- och fritidsaktiviteter. E-hälsomyndigheten (central myndighet för fritidskortet), Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd har fått i uppdrag att ta fram en digital tjänst för fritidskortet.

Arbetet har hittills varit mer komplext än initialt förutsett vilket gjort att fritidskortet, utifrån myndigheternas rapporter, tidigast kommer lanseras under andra halvan av 2025.

RF:s nuvarande bedömning är att ett fullt utbyggt system skulle innebära att barn och unga i ålder 8–16 år ska årligen kunna använda mellan 500–2 000 kr för att bekosta regelbundna idrottsaktiviteter som genomförs i någon av RF:s cirka 11 000 föreningar som erbjuder barn- och ungdomsverksamhet.

Sidan publicerades: 18 juni 2024