Svensk idrott
2035Strategisk plan för att nå visionen Svensk idrott – världens bästa

Svensk idrott 2035
För att nå visionen Svensk idrott – världens bästa behöver vi utforska nya möjligheter och välja riktning. Bra idrott ska bli ännu bättre. Då bidrar vi till att göra Sverige starkare. När idrottsrörelsen med fler än tre miljoner medlemmar utvecklas och förändras gör vi skillnad.
Svensk idrott 2035 utgår från idrottsrörelsens vision, värdegrund och verksamhetsidé.
- Visionen är ett drömläge som ger en gemensam bild av det vi vill uppnå: Svensk idrott – världens bästa.
- Verksamhetsidén tydliggör idrottsrörelsens gemensamma uppdrag. Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet.
- Värdegrunden beskriver de värden som ska genomsyra idrottsrörelsen: glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, och rent spel.
Strategin består av tre delar: utgångspunkter, mål och möjliggörare. Med avstamp i tre utgångpunkter tar strategin fart mot fyra övergripande mål. De tre möjliggörarna (som du hittar längre ner på sidan) är avgörande för att vi ska lyckas.
En hållbar strategi
Hållbar utveckling, med hänsyn till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, behöver genomsyra hela idrottsrörelsens verksamhet och därför finns alla tre dimensionerna av hållbarhet integrerade i Svensk idrott 2035. Idag präglas idrottsrörelsen i hög utsträckning av social hållbarhet men det finns behov av att konkretisera hur idrottsrörelsen bör utveckla arbetet för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Därför har ansvaret för miljö- och klimatpåverkan tydliggjorts i ett eget delmål.
Utgångpunkter
- Idrottens egenvärde är ett mervärde för samhället
Vi idrottar hela livet för att det är roligt, för att utvecklas, må bättre och känna gemenskap i laget, gruppen och i föreningen. Det är idrottens idé och egenvärde. Glädjen, gemenskapen och viljan att bli bättre är starka drivkrafter. Effekten och mervärdet av föreningsidrott på samhällsnivå är folkhälsa, demokratiska inkluderande föreningar och mer engagerade medborgare. Ibland kallar vi det för samhällsnytta. - Idrottsrörelsen är en positiv kraft i samhällsutvecklingen
Fler än tre miljoner medlemmar bidrar dagligen till positiv förändring inom civilsamhället och i samhället i stort, bland annat genom möten mellan människor och en ökad folkhälsa. - Specialidrottsförbunden kompletterar varandra
Idrottsrörelsen består av självständiga föreningar som samlas inom specialidrottsförbund. Tillsammans bildar föreningar och förbund en helhet. Alla specialidrottsförbund bidrar med något inom den strategiska planen men alla behöver inte bidra till samtliga mål.
Mål – Bra idrott för alla i förbund och föreningar
Idrottsrörelsen har tagit stora kliv för en tryggare, mer inkluderande och jämställd idrott. Vi har stor kunskap om hur bra idrott bör bedrivas, vi har jämställda styrelser på förbundsnivå och många engagerade och kompetenta ledare. Trots detta beror möjligheter att idrotta fortfarande på var man bor eller på ekonomiska förutsättningar och det är fortfarande relativt sett alltför få personer med funktionsnedsättning som deltar i idrott.
Många barn börjar idrotta i förening när de är små. De flesta fortsätter några år och provar även flera idrotter men alltför många slutar i tidiga tonår. Bra idrott ska uppmuntra och möjliggöra fortsatt deltagande genom att vara utmanande, flexibel och rolig. Bra idrott behöver även vara trygg, inkluderande och präglas av delaktighet och de aktivas egna lust att lära och utvecklas. Den ska bidra till att de som är med mår bra i stunden och under hela livet.

Delmål A:1 – Idrotten är utvecklande, utmanande och rolig
Idrottsrörelsen ska fortsätta att utveckla ledarskapet samt tränings- och tävlingsformer. All verksamhet ska främja långsiktig utveckling snarare än kortsiktiga resultat och därmed motverka utslagning och tidig selektering.
Idrotterna inom idrottsrörelsen ska samverka för att attrahera och behålla fler aktiva. Vi ska göra det enkelt och roligt för alla, oavsett ålder, att börja och fortsätta idrotta under hela livet.
Delmål A:2 – Idrottsrörelsen är trygg, inkluderande och jämställd
Idrottsrörelsen ska vara en plats för glädje och gemenskap. Alla ska känna sig trygga och inkluderade, och de ska känna att de har makt att delta och påverka utformningen av sin idrott på jämlika villkor.
Idrottsrörelsen ska spegla samhällets sammansättning på alla nivåer och ingen ska diskrimineras vad gäller kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
När otrygghet uppstår ska den tas på allvar och omgående åtgärdas.
Delmål A:3 – Det är enkelt att idrotta i hela landet
Idrottsrörelsen ska arbeta för att det ska vara enkelt att delta i idrott oavsett socioekonomiska förutsättningar eller var i landet en person bor. Vi ska ha låga trösklar såsom att hålla ner kostnaden för att delta i idrottsaktiviteter.
Mål – Stark elitidrott
Sverige rankas efter andra nordiska och jämförbara europeiska länder i hur mycket landet investerar i elitidrotten. Det råder generellt brister i de socioekonomiska förutsättningarna för elitaktiva och de som strävar dit, både under och efter idrottssatsningen. Många elitidrottare lever idag under existensminimum och får betala för sitt idrottsutövande.
Sverige har en framgångsrik elitidrott som inspirerar medborgare och positionerar Sverige i världen. Framgången grundar sig i den svenska strukturen för föreningsidrott och utvecklingsmiljöer. Mycket fungerar bra inom idrottsrörelsens struktur men förutsättningarna för elitidrottare och de som strävar dit kan bli ännu bättre.

Delmål B:1 – Svensk idrott tar regelbundet medaljer i de högsta internationella mästerskapen
Idrottsrörelsen ska gemensamt bygga starkare förbund och landslag med resurser för internationell verksamhet. I samverkan mellan förbund och förening ska utvecklingen från junior till senior förbättras och Sverige ska regelbundet ta fler medaljer i de högsta internationella mästerskapen.
Delmål B:2 – Det finns bra förutsättningar för elitidrottare, lokalt, nationellt och internationellt
Förutsättningarna för elitidrott på såväl lokal, nationell som internationell nivå ska stärkas genom bättre föreningsmiljöer, ekonomiska förutsättningar, stärkta utbildnings- och utvecklingsmöjligheter samt ökad tillgång till samhällets trygghetssystem.
Delmål B:3 – Elitidrottsstödet är kraftfullt, effektivt och samordnat
Ett samordnat elitidrottsstöd är en förutsättning för att effektivt utveckla elitidrottande individer och lag mot världstoppen. RF ska enskilt och tillsammans med SOK och SPK arbeta för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft i såväl ickeolympiska som olympiska och paralympiska idrotter.
Mål – Hållbara förbund och föreningar
Hållbara förbund och föreningar bedrivs utifrån ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv. Idrotten är socialt trygg och inkluderande. Föreningen tar ett ansvar för sin miljö- och klimatpåverkan och för att ha en god demokratisk styrning. Den bedriver också en ekonomiskt hållbar verksamhet som bland annat innebär att säkerställa ansvarsfulla partnerskap och förebygga korruption.
Det är kärleken till idrott som skapar engagemang. Enkel administration och kunskap om hur ideella föreningar fungerar och styrs ger kraft till idrottandet. Idrottsrörelsen kan i högre grad nyttja digitala verktyg som underlättar administration, ledarskap och innovation vilket i sin tur skapar möjligheter till mer och bättre idrott.
Även om den demokratiska styrningen inom idrottsrörelsen överlag är god så behöver vi kontinuerligt påminna om hur en ideell förening ska styras. Idrottsrörelsen behöver även överlag ta ett större ansvar för sin miljö och klimatpåverkan.

Delmål C:1 – Förbund och föreningar är innovativa och har en god demokratisk styrning
En god demokratisk styrning är en del av idrottsrörelsens värdegrund och ska säkerställas i alla förbund och föreningar för att förstärka förtroendet från medlemmar, samarbetspartners och bidragsgivare.
Förbund och föreningar ska ha en tydlig grundstruktur, en mångfald av ledare i olika åldrar och en god demokratisk styrning med en stark utvecklings- och omställningsförmåga.
Delmål C:2 – Bra idrott genom enkel och säker administration
Det finns lättillgängliga och användarvänliga digitala verktyg för säker och enkel administration.
För att frigöra tid och kraft till idrott finns möjlighet att ta del av gemensamma ramavtal, utbildningstillfällen och tillgång till kunskapsmaterial.
Lagar och myndighetsregleringar är utformade med respekt för idrottsrörelsens och civilsamhällets särart.
Delmål C:3 – Idrottsrörelsen minskar sin miljö- och klimatpåverkan
Idrottsrörelsen ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och vara en del av lösningen när det gäller att skapa ett hållbart samhälle. Det gäller framför allt inom fyra målområden:
- Minska klimatpåverkan från idrottsresor.
- Minska nyinköp och öka återanvändning av kläder och utrustning.
- Smart energi- och vattenanvändning vid idrottens anläggningar och idrottsmiljöer.
- Skydda ekosystem och biologisk mångfald där idrott bedrivs.
Mål – Förbund och föreningar har uthålliga resurser
Att ha en plats att idrotta på är avgörande för all idrott. Det är en förutsättning för att kunna utveckla den verksamhet som en förening bedriver. Funktionella och ändamålsenliga idrottsanläggningar och idrottsmiljöer, såväl i stad som på landsbygd, skapar möjlighet för fler att idrotta. Anläggningsbristen och brist på tillgång till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer hindrar många från att idrotta och gör det svårt att engagera fler. I storstäderna finns de sämsta förutsättningarna med kö till många idrotter. Det finns ett stort renoveringsbehov av idrottsanläggningar i hela landet och många platser är inte anpassade för personer med olika former av funktionsnedsättningar.
Behovet av finansiering, och beroendet av offentliga medel och/eller medlemsavgifter varierar mycket mellan olika förbund och föreningar. Att hitta andra finansieringskällor än offentligt stöd på förbunds- och föreningsnivå, kan i framtiden bli mer avgörande.
De ideella ledarna är idrottsrörelsens viktigaste resurs. De flesta får sin första ledarerfarenhet inom idrottsrörelsen, något som är värdefullt under hela livet.

Delmål D:1 – Förbättrad tillgång till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer
Tillgången och tillgängligheten till en mångfald av olika idrottsanläggningar och idrottsmiljöer ska öka, bland annat genom att bättre inkludera idrott i processer för samhällsplanering, kommunal samverkan och inrättandet av en nationell anläggningsfunktion. Det statliga stödet för goda idrottsanläggningar och idrottsmiljöer är starkt.
Delmål D:2 – Föreningar och förbund har stark finansiering
Idrottsrörelsen ska stärka kunskapen och kompetensen om hur samverkan med kommersiella aktörer, bidragsgivare och samarbetspartners kan främja en stark, varierad och uthållig finansiering. Detta utan att göra avsteg från idrottsrörelsens värdegrund.
Delmål D:3 – Det är attraktivt att vara ledare inom idrottsrörelsen
Idrottsrörelsen ska kontinuerligt engagera nya ledare i alla åldersgrupper, med ett särkilt fokus på yngre ledare. En mångfald av kunniga, empatiska och engagerade ledare gör verksamheten framgångsrik och skapar möjlighet för fler att idrotta.
Möjliggörare för samtliga mål
Digital utveckling, samverkan och kommunikation är viktiga områden som behöver utvecklas för att lyckas med strategiarbetet som helhet. Möjliggörarna är:
- Digital utveckling och stärkt digital mognad.
- Samverkan mellan förbund och föreningar utifrån att idrottsrörelsen är en helhet där specialidrottsförbunden kompletterar varandra.
- Tydlig kommunikation av vad idrottsrörelsen är, vill, gör och åstadkommer.
För att idrottsrörelsen ska lyckas nå sina mål krävs anpassning till den digitala omställningen som sker i samhället. Idrottsrörelsens digitala förmåga och kompetens samt innovationskraft behöver förstärkas.
Samverkan mellan förbund och föreningar för att lära av varandra och få en ökad förståelse för hur alla verksamheter kompletterar varandra är en förutsättning för att lyckas nå målen i Svensk idrott 2035.
Genom tydlig kommunikation och samverkan kan utveckling ske snabbare och på fler ställen inom idrottsrörelsen. RF och SISU Idrottsutbildarna har det viktiga ansvaret att samordna kommunikationen.
SISU Idrottsutbildarnas folkbildande uppdrag är att få individer och föreningar att utvecklas. Men studieförbundet är också en möjliggörare för att Svensk idrott 2035 ska lyckas, detta exempelvis genom utbildning av ledare eller kompetensstärkande insatser gällande demokratiskt ledarskap, jämställdhet och ekologisk omställning.
%20svensk_idrott_mal_rim.webp)