Var står idrottsrörelsen idag i förhållande till målen i Strategi 2025? För att få en nulägesbild genomfördes en studie under hösten 2023 som baserades på omfattande enkätsvar från specialidrottsförbunden. Resultatet visade att Strategi 2025 har fungerat väl för att samordna idrottsrörelsen och att det finns en samsyn mellan SF:s strategiska planer och Strategi 2025.

En avgränsad mätning av måluppfyllelse visade:

• ett vi idag har en jämställd representation i SF:s styrelser och valberedningar men inte i övriga rådgivande organ.
• en ökning av antalet deltagare i SISU Idrottsutbildarnas värdegrundsutbildningar.
• ingen förändring gällande framgångar i internationella mästerskap men vi ser att antalet förtroendevalda i internationella organ har ökat.
• en viss positiv förändring gällande tappet av unga idrottare efter elvaårsåldern.
• att pandemin innebar minskade aktiviteter för många idrotter.

Hela studien finns att läsa under Om arbetet.

SISU idrottsutbildarna har återhämtat sig väl efter pandemin och omfattningen av verksamheten ligger på samma nivå som 2019. Detta gäller såväl studietimmar som deltagare och antal arrangemang.

Statistik och en kännedomsundersökning (2024) visar att:

• bland deltagarna är könsfördelningen jämn.
• närmare 50 procent är yngre än 25 år.
• antalet deltagare i värdegrundsutbildning har ökat de senaste åren, vilket utgjort en viktig del i uppfyllande av Strategi 2025.
• Svenska Fotbollförbundet är det specialidrottsförbund som har störst verksamhet följt av Svenska Ridsportförbundet och Svenska Ishockeyförbundet.
• RF-SISU Västra Götaland har störst verksamhet av de 19 RF-SISU distrikten.
• kännedomen om SISU Idrottsutbildarna, både inom och utanför idrottsrörelsen, kan förbättras.

Folkbildningen i Sverige är pressad. Förekomsten av bidragsfusk hos några studieförbund har inneburit ett lägre förtroende för samtliga studieförbund. Anslagen till Folkbildningsrådet, som fördelar bidrag till de övriga nio studieförbunden i Sverige, har minskat drastiskt. SISU Idrottsutbildarna har hittills ett oförändrat statsanslag.

Ökade krav på att minska miljöpåverkan och idrottsrörelsens legitimitet är beroende av hur väl vi lyckas. Stort behov av klimatanpassning för att kunna utöva vissa idrotter.

Idrottsrörelsen behöver nå betydligt fler barn och unga som inte idrottar. Skillnader i hälsa och fysisk aktivitet är ofta kopplat till socioekonomiska förutsättningar.

Konkurrensen ökar från privata aktörer. Idrottsrörelsen behöver förtydliga sitt erbjudande och arbeta både för att behålla, och attrahera nya, medlemmar och ledare. Unga lämnar föreningssammanhanget till förmån för kommersiella alternativ.

En pressad demokrati utmanad av osäkerhet, kris och krig i närområdet samt populism och faktaresistens. Folkbildningen är ifrågasatt från flera håll med starkare inslag av kontroll istället för tillit i relation mellan det offentliga och civilsamhället.

Stort reformbehov och ekonomiskt pressade kommuner där olika investeringar konkurrerar med varandra. Minskat utrymme för att bygga och renovera anläggningar och idrottsmiljöer samtidigt som det finns en förväntan på idrottsrörelsen att ta ett större samhällsuppdrag.

AI revolutionerar samhället. En kunskapsutmaning för både samhället och idrotten men kan även bidra till stora möjligheter till allt från förbättring av träningsmetoder till förenklad administration. Värdet av data och datainsamling ökar.

1. Idrottens egenvärde skapar mervärde för samhället. Vi idrottar för att det är roligt, för att utvecklas, må bättre och känna gemenskap i laget, gruppen och i föreningen. Det är idrottens idé och egenvärde. Glädjen, gemenskapen och viljan att bli bättre är starka drivkrafter. Det är därför vi idrottar. Effekten och mervärdet av föreningsidrott på samhällsnivå är folkhälsa, demokratiska inkluderande föreningar och mer engagerade medborgare. Ibland kallar vi det för samhällsnytta.
2. Idrottsrörelsen är och vill vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Fler än tre miljoner medlemmar bidrar dagligen till positiv förändring inom civilsamhället och i samhället i stort, bland annat genom möten mellan människor och en ökad folkhälsa.
3. Idrottsrörelsen består av självständiga föreningar som samlas inom specialidrottsförbunden. Tillsammans bildar föreningar och förbund en helhet. Specialidrottsförbunden kompletterar varandra. Alla specialidrottsförbund bidrar med något inom den strategiska planen men alla behöver inte bidra till samtliga mål.

1. SISU Idrottsutbildarna avgränsar sin verksamhet och målgrupp till idrottsrörelsen.
2. Folkbildning omfattar utbildning och bildning som kompletterar varandra. Det innebär en kombination av formellt och icke formellt lärande som bidrar till att ge kunskap och kraft åt människors tankar, idéer och vilja att utvecklas.
3. Folkbildning finns för att utveckla individen såväl som idrotten. SISU Idrottsutbildarnas verksamhet bedrivs både utifrån ett samhällsperspektiv och ett idrottsperspektiv. Verksamheten har såväl ett egenvärde för individen som ett mervärde för idrotten och samhället.

Varför ska vi ha gemensamma strategier inom något så stort och mångfacetterat som idrottsrörelsen? Räcker det inte att varje förbund har en egen strategisk plan? Det är frågor som har kommit upp under strategiarbetet.

Erfarenheter från Strategi 2025 visar att en gemensam strategi har varit ett värdefullt stöd för förbunden. Övergripande mål har hjälpt oss att kraftsamla kring områden där idrottsrörelsen tillsammans behöver bli starkare. De allra flesta specialidrottsförbund har tagit fram egna strategiska planer i linje med Strategi 2025 och för RF och SISU Idrottsutbildarna har strategin styrt verksamheten och varit en hjälp i samtal med politiker och andra beslutsfattare. Målen har gjort det enklare att prioritera RF:s och SISU Idrottsutbildarnas resurser och att följa upp utvecklingen.

En strategisk plan behöver sättas i ett sammanhang för att kunna göra skillnad. Idrottsrörelsens och SISU Idrottsutbildarnas strategiska planer byggs på grundfundamenten; visionen, värdegrunden och verksamhetsidén. De bryts ned i tvååriga verksamhetsinriktningar för RF:s och SISU Idrottsutbildarnas stöd till förbund och föreningar.

Svensk idrott 2035 kommer att påverka fördelningen av det statliga stödet till idrottsrörelsen som fördelas av RF till förbund och föreningar. Den kommande strategin ska påverka de ekonomiska stöden men kommer inte vara avgörande för hur majoriteten av medel fördelas. För vidare beskrivning hänvisas till underlag om ekonomiska stödsystem 2026–2035.

Det är i den lokala verksamheten, i förbund och föreningar, som strategiarbetet ger resultat. Det är i föreningsledarnas tankar om idrott, i ledarskapet och utformningen av träning och tävling vi kan se om vi har lyckats. Parallellt med att mål och delmål utformas tar RF fram indikatorer för att kunna mäta utvecklingen på en övergripande nivå. Resultaten kommer att rapporteras regelbundet under strategiperioden.

Idrottsrörelsens och SISU Idrottsutbildarnas grundvärderingar stämmer överens med det samhälle som vi vill leva i. Fler än tre miljoner medlemmar som lever enligt idrottsrörelsens värdegrund och strävar i en gemensam riktning gör positiv skillnad i samhället.

I likhet med idrottsrörelsen har SISU Idrottsutbildarna en egen vision, värdegrund och verksamhetsidé som linjerar med idrottsrörelsens.

Vision

Idrottsrörelsens folkbildning – världens bästa

Värdegrunden

• Glädje och gemenskap
• Demokrati och delaktighet
• Allas rätt att vara med
• Rent spel

Verksamhetsidén tydliggör SISU Idrottsutbildarnas uppdrag.

Vi erbjuder folkbildning i idrottsföreningar för att ge kunskap och kraft åt människors tankar, idéer och vilja att utvecklas.

Idrottsrörelsen

Strategiarbetet har delats upp i sex faser. Arbetet har löpande behandlats på RS/FS styrelsemöten och av en särskilt utsedd styrelsegrupp.

1 Utvärdering, omvärldsanalys och nulägesbedömning

En intern uppföljning genomfördes och en nulägesbild togs fram under hösten 2023. Analys-och kommunikationsbyrån Reform Society fick uppdraget att presentera en omvärldsanalys för idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbildarna.

2 Identifiera tänkbar framtida riktning utifrån omvärldsanalys och nulägesbedömning

Under hösten 2023 och våren 2024 arrangerades ett flertal mötesplatser och digitala workshops för specialidrottsförbund och RF-SISU distrikt med möjligheten att ge inspel på idrottsrörelsens framtida riktning.

3 Identifiera tänkbara mål och strategier utifrån önskvärd riktning

Utifrån önskvärd riktning togs ett antal tänkbara målområden fram som diskuterades på mötesplatser och av styrelsen under senvåren 2024.

4 Förslag till mål och strategier

Förslag till mål och strategier diskuterades i styrelsen och på mötesplatser med specialidrottsförbund och intressenter under sommaren och hösten 2024. Under denna fas analyserades även inspel från digitala workshops i specialidrottsförbund och RF-SISU distrikt.

5 Framtagning av remiss baserad på medskick från Riksidrottsforum

Utifrån diskussioner och inspel på RIF sammanställs ett remissunderlag som skickas till samtliga specialidrottsförbund och medlemsorganisationer i slutet av december 2024.

6 Remissvar, dialog samt slutförslag av RS/FS till RIM 2025

Sammanställning av remissvar, dialog och framtagande av proposition inför RIM 2025.