Internationella intressepolitiska områden

Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter som tillhör alla människor oavsett ras, kön, nationalitet, etnicitet, språk, sexuell läggning, religion eller annan status. Dessa rättigheter inkluderar, men är inte begränsade till, rätten till liv, frihet, yttrandefrihet och arbete.

Kopplingen mellan idrott och mänskliga rättigheter kan ses på flera områden:

• Större idrottsevenemang: När länder eller städer anordnar stora idrottsevenemang som OS och Paralympics eller fotbolls-VM läggs fokus ofta på värdlandets människorättssituation.
• Diskriminering inom idrotten: Det finns flera fall där idrottare har blivit diskriminerade på grund av ras, kön, sexualitet, religion eller nationalitet. Mänskliga rättigheter säkerställer att alla har rätt att delta i idrott oavsett bakgrund.
• Idrott som en rättighet: Tillgång till idrott och fysisk aktivitet kan också ses som en mänsklig rättighet i sig eftersom idrott kan bidra till fysisk och psykisk hälsa, socialisering och personlig utveckling.
• Idrottare som talespersoner: Genom åren har flera idrottare använt sin plattform inom idrotten för att uttala sig om mänskliga rättigheter. Detta kan vara allt från att protestera mot diskriminering till att främja medvetenheten om globala kriser.
• Skydd av idrottare: Det finns idrottare som har blivit straffade eller förföljda i sina hemländer på grund av sina uttalanden eller handlingar relaterade till mänskliga rättigheter. I sådana fall kan idrottsorganisationer spela en roll för att skydda och stödja dessa idrottare.

Att arbeta med- och leva upp till mänskliga rättigheter ses för många som en självklarhet men förståelsen för frågorna är dessvärre inte likadan överallt i världen. För att säkerställa ett positivt samspel mellan idrott och mänskliga rättigheter är det viktigt med medvetenhet, utbildning och handling på både nationell och internationell nivå.

RF och den svenska idrottsrörelsen vill i arbetet med mänskliga rättigheter bidra till att upprätthålla social inkludering och rättvisa ur såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Därför har vi samarbete med LO tagit fram informationsmaterialet Mänskliga rättigheter – en handbok för idrotten. Syftet med handboken är att på ett enkelt och konkret sätt visa hur idrotten kan bidra i arbetet med mänskliga rättigheter.

Internationella mästerskap och mänskliga rättigheter

Det är viktigt att företrädare för svensk idrott i europeiska och internationella specialidrottsförbund är tydliga med vilka förutsättningar som ska gälla för länder som vill arrangera ett stort mästerskap. I de diskussioner som leder fram till att förbunden fattar beslut om placering av ett mästerskap, ska företrädarna vara tydliga med att de mänskliga rättigheterna följs och sedan verka för att det europeiska respektive internationella förbundet följer upp de kraven.

De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Barnkonventionen slår fast att barn inte är små vuxna och de får extra skydd i barnkonventionen som är bestämmelser om barns rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn upp till 18 år har samma rättigheter.

Idrottsrörelsen säger att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Från och med den 1 januari 2020 blev barnkonventionen även svensk lag.

Idrottsrörelsen har tagit fram en tolkning av barnkonventionen som heter Barnens spelregler. De finns till för att enklare översätta barnkonventionen i vår idrottsvardag. För att alla barn ska känna till sina rättigheter och vuxna sina skyldigheter.

Hållbarhet avser förmågan att upprätthålla en balans mellan social, ekonomisk och miljömässig hänsyn för att möta dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att kunna möta sina behov. Som Sveriges största folkrörelse har vi ett stort ansvar att bidra till ett mer hållbart samhälle. Med ca 3,3 miljoner medlemmar och 19 000 idrottsföreningar finns det stor potential för idrottsrörelsen att göra skillnad. Det är också en förutsättning för idrottens långsiktiga överlevnad, samhällsnytta och trovärdighet. Det handlar inte bara om att följa lagar och regler, utan också om att ta ledningen i de frågor där vi har kompetens och kan bidra.

Under 2024 har idrottsrörelsen gemensamt prioriterat ett antal idrottsgemensamma områden där det är viktigt att positionerna flyttas fram. Dessa är:

Ekologisk hållbarhet

• Minska klimatpåverkan från idrottsresor
• Öka återanvändning av kläder och utrustning
• Smart energi- och vattenanvändning vid anläggningar och idrottsmiljöer
• Skydda ekosystem och biologisk mångfald där idrott bedrivs

Social hållbarhet

• Trygg idrott
• Inkluderande och normmedveten idrott
• Jämställd idrott
• Möjlighet att idrotta på sina villkor

Ekonomisk hållbarhet

• Förebygga och förhindra olika former av korruption
• Ansvarsfulla partnerskap

Det kan självklart finnas ytterligare verksamhetsspecifika hållbarhetsområden som bedöms vara viktiga för ditt förbund. Det kan handla om områden som t ex en god och säker arbetsmiljö, tillgänglighet, hållbar mat och dryck, avfallshantering, kemikalieanvändning, utsläpp av skadliga ämnen, hållbara och trygga placeringar av ekonomiska medel eller it-säkerhet.

Idrottsevenemang kan fungera som katalysatorer för hållbar utveckling. Ser man till det sociala perspektivet är det viktigt att idrotten är en förebild på områden som mänskliga rättigheter, inkludering samt jämställdhet. Genom att implementera miljövänliga praxis inom områden som t ex mat, avfall och transporter, blir inte bara själva evenemanget mer miljö- och klimatsmart, det kan också bidra till att öka medvetenheten om miljö- och klimatfrågor och inspirera både deltagare och publik att göra mer hållbara val i sin egen vardag.

Sammanfattningsvis är idrott och hållbarhet två områden som kopplas samman alltmer. Genom att integrera hållbarhetsprinciper i idrotten kan vi bidra till att minska det miljömässiga fotavtrycket, främja en hälsosam livsstil och bidra till en mer hållbar framtid.

Samverkan mellan idrottsorganisationer, myndigheter, näringsliv och samhälle krävs för att nå positiva resultat både på idrotts- och hållbarhetsområdet.

Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet. För att den svenska idrottsrörelsen ska nå sin vision om att bli världens bästa på alla nivåer krävs att idrotten är en plats där alla känner sig trygga och inkluderade.

Målet är att alla som vill ska ha möjlighet att delta och makt att forma idrotten på jämlika villkor. En trygg och inkluderande idrott lägger grunden till precis det och skapar förutsättningar för en god utvecklingsmiljö. En utvecklingsmiljö som är fri från osunda träningsmetoder, diskriminering, kränkningar och våld. Där alla kan bli respekterade, sedda och utvecklas som idrottsaktiv, och människa, utan rädsla för negativa konsekvenser.

För att nå målet har idrotten en gemensam värdegrund och nolltolerans mot alla former av diskriminering, kränkningar och våld. Vi ska arbeta aktivt för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter. Det innebär att alla individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas arbeta för att ingen ska missgynnas eller behandlas sämre utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är även av största vikt att arbeta för att social bakgrund och ekonomiska förutsättningar inte hindrar någon från att delta.

Om vi omsätter värdegrunden i handling så har vi nått en bra bit på vägen mot en trygg och inkluderande idrott. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans skapar vi trygga och inkluderande idrottsmiljöer.

Utgångspunkter för en trygg och inkluderande idrott

Idrottsrörelsens gemensamma värdegrund innefattar fyra grundpelare:

1. Glädje och gemenskap
2. Demokrati och delaktighet
3. Allas rätt att vara med
4. Rent spel

För att förebygga diskriminering, kränkningar och våld är det viktigt att arbeta långsiktigt och strukturerat.

I materialet Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer kan du läsa mer om hur du kan arbeta med att skapa en trygg och inkluderande idrott för fler.

Idrottens integritet avser de principer som är grundläggande för att upprätthålla öppenhet, ärlighet, rättvisa och etiskt beteende inom idrotten. Detta inkluderar ett antal aspekter som demokrati, fair play, antidopningsarbete samt anti-korruption inklusive arbetet mot matchfixning. Idrotten ska vara en arena för goda värderingar och rättvisa tävlingar.

Här är några viktiga områden inom idrottens integritet:

1. God demokratisk styrning: Det ska vara en ansvarsfull styrning och ledning av idrottsorganisationer, inklusive kvalitetskrav för ett väl fungerande styrningssystem, finansiell transparens, frånvaro av korruption och andra oetiska metoder.
2. Fair Play: Alla deltagare i en tävling ska följa reglerna och tävla på ett rättvist och ärligt sätt. Det är idrottens tanke och idé. Att undvika fusk och behandla motståndare, lagkamrater, domare och allmänheten med respekt och värdighet ska vara en självklarhet, även i hård konkurrens.
3. Antidoping: Användning av förbjudna ämnen eller metoder för att förbättra prestationsförmågan är en form av korruption inom idrotten. Detta kan organiseras av enskilda idrottare, tränare, ledare eller organisationer.
4. Anti-korruption: Korruption inom idrotten avser olika former av oetiskt beteende, manipulation eller missbruk av makt och resurser för att uppnå en vinst. Det kan röra sig om idrottare, ledare, tränare, domare, idrottsorganisationer, sponsorer och andra aktörer med anknytning till sporten.
5. Matchfixing: När resultatet av, eller händelser under en idrottstävling är förutbestämd, ofta i hemlighet, av parter som har inflytande på tävlingen. Det kan innebära att idrottare, tränare, ledare eller domare accepterar någon form av muta för att påverka resultatet av en tävling.

Idrottens integritet är viktig inte bara för att upprätthålla idrottens trovärdighet och värderingar, utan också för att skydda idrottarnas hälsa och säkerhet och för att upprätthålla förtroendet för såväl idrottsorganisationer som idrottstävlingar. När integriteten bryts kan det leda till ett misstroende och skada idrotten som helhet.