Jämställdhet
Sidan uppdaterades: 26 februari 2026
Jämställdhet inom idrotten är en fråga om demokrati, resurser och intressen. Riksidrottsförbundet vill att kvinnor och män (alla oavsett kön) ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.
En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att premiera en grupp över en annan. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer.
Men varken samhället i stort eller idrotten är jämställd. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste fortsätta arbeta för en mer jämställd idrott, utifrån vår egen historia, med sikte på framtiden och hur vi vill att det ska se ut.
Jämställdhetsmål och Svensk idrott 2035
Vid RF-stämman 2025 beslutade idrottsrörelsen om en ny strategi Svensk idrott 2035. I strategin fastslås att idrottsrörelsen ska spegla samhällets sammansättning på alla nivåer och ingen ska diskrimineras vad gäller kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inför RF-stämman 2027 tar Riksidrottsförbundet fram förslag på nya jämställdhetsmål för att nå målsättningen i Svensk idrott 2035.
Könsidentitet och transinkludering
Idrottsrörelsens jämställdhetsarbete riskerar att osynliggöra en viss aspekt av kön, nämligen könsidentitet, och exkludera vissa grupper av individer; transpersoner. Därför är det viktigt att bedriva ett jämställdhetsarbete som samtidigt verka för att hantera kön ur ett bredare, och mer transinkluderande sätt.
En anvisning till RF-stadgarna möjliggör för specialidrottsförbunden att välja könsidentitet som utgångspunkt i tillsättning av styrelse och valberedning, istället för juridiskt kön, när de ska uppfylla stadgekraven på könssammansättning. Anvisningen ska öka möjligheter för transpersoner att vara delaktiga och utöva inflytande i idrottsrörelsens beslutande rum.
Mycket har hänt – men mycket kvar
Ser vi tillbaka hundra år, femtio år, tjugo år så har mycket hänt för jämställdheten i samhället och idrotten. Antalet aktiva flickor och kvinnor har ökat, kvinnors representation i beslutande organ har ökat, fördelning av resurser har blivit mer rättvis och kvinnor har stora framgångar inom många idrotter.
De maskulinitetsnormer som länge varit rådande utmanas. Jämställdhetsfrågan börjar gå ifrån att vara en kvinnofråga till att bli en idrottsutvecklingsfråga, där alla kan vara med och bidra i riktning mot en mer jämställd idrott – oavsett kön.
Det sker en utveckling, men fortfarande är det mycket kvar.
Digitalt seminarium 8 mars 2024
Jämställd idrott – kan idrotten förebygga våld?
Sidan publicerades: 27 oktober 2022
